De höga politiska arvodena i Trosa i jämförelse med andra kommuner har uppmärksammats av SN nyligen (19/1, 20/1). På ledarplats (21/1) diskuterades avvägningen mellan arvoden som är höga nog för att motivera kompetenta personer att ta på sig politiska uppdrag och väljarnas berättigade krav på effektiv användning av skattemedel.
Enligt kommunallagen skall arvoden vara skäliga, vilket ger utrymme för en del tolkning. Vår uppfattning är att en rimlig utgångspunkt är att ersättningen skall kompensera för förlorad arbetsinkomst och att hänsyn också bör tas till de kvalifikationer som genomförande av uppdraget kräver. De kriterier som ligger till grund för arvodesnivåerna bör redovisas öppet för att medge en saklig diskussion.
När det gäller de höga arvodena i Trosa kommun är det främst de sakliga skälen till den höga heltidslönen för kommunstyrelsens ordförande, 120 procent av ett riksdagsarvode, och den jämförelsevis stora arbetsinsatsen för politisk ledning av olika nämnder som skulle behöva förklaras. I båda fallen har höjningar skett vid två tillfällen efter att Allianspartierna fick majoritet. Den betalda tiden för att leda de tyngsta nämnderna har fördubblats till 16 timmar i veckan året runt, vilket förefaller obegripligt generöst. Ungefär lika stora kommuner, som Gnesta och Vaxholm, ligger på de nivåer som gällde i Trosa tidigare, eller lägre.
Politisk ledning är den enda budgetpost som inte påverkats av rationaliseringskrav under Alliansens maktperiod i Trosa. Inför kommande budgetarbete menar vi att allianspolitikerna bör göra studiebesök i bland annat Gnesta och Vaxholm för att inhämta kunskaper om hur politisk ledning kan skötas mer effektivt.
Det känns inte hedrande att Trosa rankas bland de högsta när det gäller ekonomiskt ineffektiv politisk ledning. Det bör gå att spara in några miljoner kronor som kan användas bättre under 2023.