Det är det egna sättet att tänka som styr det egna personliga förhållningssättet och beteendet.
Om jag aldrig funderar på det. Om aldrig någon intresserar sig för hur jag tänker, frågar och samtalar med mig om det? Hur skall jag då kunna bli mer medveten om hur jag tänker? Hur skall jag då kunna förstå vad som styr hur jag känner och är i relation till mig själv och andra i olika livssituationer?
”Bara när du frågar och jag svarar, bara då finns människa”. (Göran Sonnevi)
Identitet uppstår när min bild av mig överensstämmer med andra människors bild av mig. När bilderna skiljer sig åt hamnar vi i identitetskris. Alla söker efter en identitet. Men det kräver interaktion med andra som är genuint intresserade av vem jag är och hur jag tänker. Det är i sådana samtal vi blir mer medvetna om vem vi är och var gränser går i beteenden och förhållningssätt. Det är i det sammanhanget identiteten byggs och utvecklas. I genuint kärleksfullt intresse och uthållig ömsesidig respekt.
Det är alla människors sätt att tänka och alla människors samlade beteenden och förhållningssätt som utgör ett lands, en organisations eller en grupps kultur. Detta oavsett grad av medvetenhet.
Alltför många barn och unga har svårt att finna det genuina och kärleksfulla intresset och stödet hemma och i skolan. Det verkligt sorgliga är att många unga får sin kanske första, som de upplever, första riktiga bekräftelse hos individer och grupper som lever i utkanten av samhället, eller i suspekta grupperingar på sociala medier. Barn och unga är särskilt sårbara när de försöker bygga sin identitet och hamnar i identitetskris. De utgör ett lätt rov för kriminella grupper, sekter och andra extrema grupperingar som syftar på att utnyttja dessa barn och unga.
Vi behöver bygga upp en mycket större medvetenhet om betydelsen av att stödja barn och unga i byggandet av sin egen medvetenhet och sin egen identitet. Och vi måste börja genom att finna och möta varje barn och ung människa där hon och han är och starta där med kärleksfull nyfikenhet och genuint intresse. I det mötet behöver vi bli bättre på att glömma oss själva! Hela föreningslivet, de kommunala förbyggande verksamheterna som fortfarande finns, förskolan och grundskolan är en enorm resurs. De behöver involveras och förstärkas genom ökat stöd för en mer samlad satsning och skapa förutsättningar för forskning på området.
Identitetspolitik är absurt som begrepp. Frågan är om någon vet vad det är. Något politiskt arbete som strävar efter att stödja barns och ungas identitetsutveckling finns inte. Så det kan det inte vara. Det verkar som begreppet har kommit ur ett politiskt intresse för att slå andra i huvudet med. Jag har hitintills inte sett någon politiker som utsatts för begreppet fråga andra om vad de menar med identitetspolitik!