BÀttre upphandlingar kan sÀnka Sveriges klimatavtryck

Att kommunledningar stÀller om till cirkulÀr upphandling Àr fortfarande ovanligt. I Sörmland tillkom i Är trots allt tvÄ kommuner, nÀmligen, Katrineholm och Trosa, pÄ listan över de som har en sÄdan upphandlingspolicy.

Att kommunledningar stÀller om till cirkulÀr upphandling Àr fortfarande ovanligt. I Sörmland tillkom i Är trots allt tvÄ kommuner, nÀmligen, Katrineholm och Trosa, pÄ listan över de som har en sÄdan upphandlingspolicy.

Foto: Henriksson Anna

Debatt2022-11-29 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Valet ligger bakom oss, och i kommunhus i Sörmland sÀtter nu nyvalda kommunstyren sina agendor för de kommande fyra Ären. Det Àr en utmÀrkt möjlighet att modernisera ett av de tyngsta verktyg kommunerna förfogar över: Offentlig upphandling, alltsÄ hur kommuninvÄnarnas skattepengar anvÀnds för inköp.

I dag stĂ„r offentlig upphandling för en femtedel av Sveriges klimatutslĂ€pp. Det lĂ„ter fruktansvĂ€rt. Men vĂ€nd pĂ„ perspektivet: Genom att stĂ€lla tuffa krav pĂ„ leverantörer har stora offentliga inköpare makt att Ă„stadkomma förĂ€ndring – och ett ansvar att göra det.
Sveriges kommuner stÄr för sju av tio upphandlingar, till ett vÀrde av 350 miljarder kronor om Äret. HÀr finns alltsÄ enorma möjligheter att sÀnka Sveriges klimatavtryck.
Bland det mest effektiva en kommun kan göra Ă€r att efterfrĂ„ga Ă„tervunna material vid inköp, och prioritera varor som tillverkats av Ă„tervunna rĂ„varor. Den stĂ€ndiga produktionen av jungfruliga rĂ„varor stĂ„r nĂ€mligen för hĂ€lften av vĂ€rldens klimatutslĂ€pp, enligt FN. Om vi menar allvar med att skapa ett hĂ„llbart samhĂ€lle mĂ„ste vi börja anvĂ€nda de rĂ„varor vi redan har, om och om igen – det som kallas cirkulĂ€r ekonomi.
 

Sörmlands kommuner kan skynda pÄ utvecklingen genom att tydligt prioritera varor tillverkade av Ätervunna material i all upphandling. Inspireras gÀrna av framsynta kommuner som Göteborg och VÀxjö. De har visat att det Àr möjligt att skruva upp kraven och föra en bÀttre dialog med leverantörer för att systematiskt öka andelen Ätervunnet material i sina inköp.
Mer Àn Ätta av tio svenskar, 84 procent, vill att deras kommun prioriterar Ätervunnet material i upphandlingar, enligt en undersökning vi pÄ miljöföretaget Ragn-Sells lÄtit Sifo göra. Kommunledningar som stÀller om till cirkulÀr upphandling har alltsÄ invÄnarnas stöd.
ÄndĂ„ Ă€r det fortfarande ovanligt. I Sörmland tillkom i Ă„r trots allt tvĂ„ kommuner, nĂ€mligen, Katrineholm och Trosa, pĂ„ listan över de som har en sĂ„dan upphandlingspolicy. 

SÄ hÀr kan kommuner i lÀnet skynda pÄ sin omstÀllning till hÄllbara inköp:
1. Skriv en ny upphandlingspolicy. SlÄ uttryckligen fast att Ätervunnet ska vara förstavalet sÄ ofta det gÄr. Enbart viljeyttringar om ökad cirkularitet leder i sig inte till verklig förÀndring i vardagen.
2. StÀll frÄgor. FrÄga alltid efter andelen Ätervunnet material i alla varor som upphandlas. Dialogen hjÀlper leverantörerna att förstÄ vad ni vill och anpassa sina erbjudanden.
3. StÀll krav. Ge extra poÀng till erbjudanden med en hög andel Ätervunnen rÄvara nÀr offerter utvÀrderas. GÄ sedan vidare till att, sÄ ofta det gÄr, stÀlla drivande krav pÄ att en viss andel av den efterfrÄgade varan mÄste bestÄ av Ätervunna material.

Sörmlands nya kommunledningar har en jÀttemöjlighet att bli klimathjÀltar under mandatperioden genom att modernisera sin upphandling. Vem tar pÄ sig ledartröjan, gör som vÀljarna vill och lÄter skattepengarna bidra till att bygga ett cirkulÀrt och hÄllbart samhÀlle?