I debatten om företagens säkerhet framställs ofta företag i Södermanland som brottsredskap snarare än brottsoffer. Det speglar en bredare nationell tendens, där näringslivets brottsutsatthet sällan kartläggs eller lyfts fram av de brottsbekämpande myndigheterna. Detta är oroväckande. En fragmenterad och ibland nästan anekdotisk bild av situationen hämmar utvecklingen av effektiva och riktade åtgärder. I stället har ansvaret för det förebyggande arbetet i hög grad lämpats över på företagen själva.
Almegas har tagit fram en rapport som specifikt kartlägger brottsutsattheten inom tjänstesektorn, och den visar att nästan vartannat företag i Sverige utsatts för brott under det senaste året. Tjänsteföretag är särskilt drabbade av skadegörelse, cyberbrott och inbrott, men också av bedrägerier. I takt med digitaliseringens framfart har dessa brott blivit alltmer sofistikerade och innebär dessutom allt större ekonomiska förluster för företagen.
 

Denna utveckling är bekymmersam av flera skäl. Digitaliseringen inom näringslivet fortsätter i rasande takt, och med den kommer enorma möjligheter men också stora säkerhetsutmaningar, inte minst med införandet av artificiell intelligens (AI). Dessa nya teknologier kräver robusta säkerhetsåtgärder, vilket sätter ytterligare press på företag i regionen att investera i skydd mot brott.
Det är också oroande att så många som fyra av tio företag enligt rapporten väljer att inte anmäla brott på grund av en bristande tilltro till att en anmälan skulle leda till någon åtgärd. Detta leder till ett stort mörkertal och visar på ett växande problem med förtroendet för polisens förmåga att upprätthålla lag och ordning, även i Södermanlands län.

 

Läget är allvarligt och understryker vikten av att brottslighet riktad mot företag ges högre prioritet än idag. Almega har identifierat flera åtgärder som skulle kunna förbättra situationen, till exempel:
• För officiell statistik över företagens brottsutsatthet. Utveckla Sveriges officiella statistik genom att ta fram nya brottskoder samt en regional trygghetsundersökning bland företag som kan fånga upp mörkertalet.
• Prioritera mängdbrotten och samordna den digitala brottsbekämpningen i regionen. Stärk kapaciteten i lokalpolisområdena för att hantera mängdbrott och den alltmer digitaliserade brottsligheten genom att ytterligare samordna polisiära resurser.
• Inför ett trygghetsavdrag för företag. Kompensera företagen för deras investeringar i säkerhetslösningar för att förebygga och skydda sig mot brott och ordningsstörningar.
 

Det är en uppenbar förlust för Sverige att företag behöver lägga tid och pengar på säkerhetslösningar, i stället för att fokusera på tillväxt och utveckling. Att brottsligheten riktad mot näringslivet i Södermanland inte alltid syns gör den inte mindre verklig för företagen. Nu måste denna problematik belysas och framför allt bekämpas. Södermanland kan inte vänta.