För en tid sedan gav Länsstyrelsens ett besked som ställer många av kommunens planer på huvudet. Inga nya detaljplaner i anslutning till Gnesta tätort kan godkännas förrän den nya vattentäkten tagits i drift. Det är självklart beklagligt att hundratals nya bostäder fördröjs i bostadsbristens Sverige. Men det vore samtidigt dumt att inte utnyttja tillfället till att stanna upp och reflektera över kommunens vägval.
Förutom att verkligen räta ut alla frågetecken och detaljer kring specifika projekt som det nya kvarteret vid Mejerigatan finns många större frågor som skulle må bra av att stötas och blötas i offentligheten. Till exempel:
Hur snabbt klarar Gnesta att växa? Målet om en årlig befolkningsökning på 2 procent kräver att 90-170 bostäder byggs vare år, en ambitionsnivå i klass med miljonprogramsåren på 60- och 70-talet. Har våra förvaltningar de resurser som krävs för att säkerställa att helheten – inte bara vatten och avlopp utan även skolor, äldreboenden, vägar och annan infrastruktur – fungerar när befolkningen växer? Fortsatta chefsavhopp och ekonomiska underskott är en oroande signal om motsatsen.
Var ska vi bygga? Närhet till pendeltåg och annan samhällsservice är goda argument för att bygga i anslutning till Gnesta tätort. Baksidan är att övriga kommundelar riskerar att hamna i skuggan av en ännu mer dominerande centralort. Om möjligheten att förlänga pendeltåget till Björnlunda, som nyligen lyftes i en utredning, ska bli mer än en avlägsen vision krävs en strategisk satsning från kommunens sida. Finns den politiska viljan?
Har vi råd att offra jordbruksmark? De områden som pekats ut för nya bostäder består i stor utsträckning av jordbruksmark – en produkt av århundraden av mänskligt arbete som när den väl har asfalterats och bebyggts är svår att återställa. Kan alternativa lösningar som varsam förtätning av befintlig bebyggelse, tillvaratagande av outnyttjad mark och omvandling av fritidshus till permanentboende få ett större fokus i kommunens planer?
För vem byggs det? Sverige lider inte bara av bostadsbrist utan även av obalanser i beståndet av bostäder. Situationen förvärras när marknaden får råda och bostadsbyggandet styrs efter lönsamhet snarare än behov. Kommunen behöver ta ett mer aktivt grepp om bostadsförsörjningen och se till att vi bygger för rätt målgrupper och fler bostäder som vanliga löntagare har råd med.
Bygger vi hållbart? Modernt miljötänk lyser ofta med sin frånvaro i kommunens planer, men tyvärr även frågan om motståndskraft. Hur bygger hur vi bygger ett samhälle med kapacitet att stå emot såväl klimatförändringar som större olyckor och andra samhällsstörningar?
Vänsterpartiet Gnesta sitter inte med färdiga svar. Men vi efterlyser en mer öppen diskussion om kommunens utveckling som involverar både politiska partier och övriga medborgare.