Oavsett om det är när Trump ställdes inför riksrätt, den rådande pandemin, den efterföljande ekonomiska kraschen eller Black Lives Matter-rörelsen så finns det inga tvivel om att 2020 är ett år som kommer gå till historien. När vi når fram till tolvslaget den 31 december och 2020 slår över till 2021 så kommer världen vi lever i vara förändrad och fortsätta röra sig mot förändring. Det har jag inga tvivel om. Frågan är bara hur den nya verkligheten kommer se ut.
Runt om i världen pågår det ett sorts generationskrig. Å ena sidan ser vi en trend av högerextremism och auktoritärism, med tilltro till en stor stat och en tillbakagång till det som var. Det är en naturlig reaktion på en orolig verklighet. Man saknar en tid där världen kändes lite enklare. På andra sidan finns de som kräver förändring. Oavsett om det är i demokratirörelsen i Hongkong, demonstrationerna i USA eller här hemma i Sverige så ser vi att den sidan, de som kräver förändring, leds och består främst av unga.
Det finns en myt att unga är mindre intresserade av politik än vad man var förr. Man tänker på ungdomsförbund med tiotusentals medlemmar och fackrörelser. Mycket tyder snarare på att dagens ungdomar är mer politiskt engagerade än förr – bara på ett annat vis än de traditionella partierna. Man demonstrerar, man skriver under namninsamlingar, man tar debatter vid köksbord och gör medvetna val.
När man diskuterar ungas sätt att engagera sig är det många som ser aktivismen som partipolitikens misslyckande. Vad är det de traditionella partierna gör när unga bryr sig om politik men inte har förtroende för partierna? Hur kommer världen se ut om 30 år när det är dessa unga som styr? Hur kommer riksdagen fungera när de politiska ungdomarna väljer bort partierna? Jag tror att det är att skapa sig problem som inte finns.
Grunden i ungas engagemang världen över är demokrati. Man vill få sin röst hörd, man vill påverka och förändra. Har man sådana ambitioner hamnar alla till slut på samma plats – som en valbar kandidat i ett val. Vad jag däremot tror kommer hända är utvecklingen av fler små partier, med nischade frågor och smala väljarkretsar. Det skulle leda till en förändring av våra valsystem – med förändrade spärregler och nya valkretsar. Sådana reformer skulle leda till att vår representativa demokrati representerade ännu fler än idag.
Genom historien så är det unga som gått i bräschen för förändringar och det kan vi nog förvänta oss för 2020 också. Tids nog kommer den traditionella vuxenvärlden få kliva åt sidan för nya förmågor och nya sätt att se på världen. Till dess tror jag att även vår nutid hade mått bra av att lyssna lite på när de unga pratar och ta dem på allvar. Vem vet, kanske båda sidor lär sig nånting.