Debatt: ”Har vi ett hållbart samhälle?”

Kan vi hålla värmen om elen försvinner? Den civila och militära beredskapen för att möta svåra situationer i samhället var mycket högre under senare delen av 1900-talet än i dag, skriver Lars Waern. Foto: Claudio Bresciani / TT

Kan vi hålla värmen om elen försvinner? Den civila och militära beredskapen för att möta svåra situationer i samhället var mycket högre under senare delen av 1900-talet än i dag, skriver Lars Waern. Foto: Claudio Bresciani / TT

Foto:

Debatt2017-01-27 06:46
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under detta vinterhalvår har vi åter blivit påminda om naturens makter. Snöoväder i november, stormar i januari.­ Nedfallna träd, bryggor som sliter sig och omfattande ­elavbrott som följd med mera. Är samhället robust? Klarar vi av hårda påfrestningar?

Hårda nordliga vindar medför att ”snökanoner” bildas och ger stora snömängder, ibland blötsnö, från Roslagskusten och söderut liksom på Gotland.­ Västlig vind gör att Golf­strömmens varma vindar förbättrar situationen.

Klarar dagens samhälle av nordlig vind under lång tid ­under vinterhalvåret och en temperatur 15 grader under nollan?

Ett scenario: Elavbrott, ingen elvärme, ingen fjärrvärme, ­ingen radio, ingen tv, kyl och frys måste hållas stängda, inget internet (!), affären stänger ­naturligtvis mm. Den fasta ­telefonen fungerar! Åtminstone­ några timmar! Smarta telefoner fungerar till batterierna är slut. Nedmontering av ”koppar­nätet” på landsbygden är det ansvarsfullt i dagens läge?

Har vi ett hållbart och robust samhälle?

Elavbrott! Matlagning en fredagskväll? Plocka fram det gamla enlågiga gasolköket från 70-talet. Fungerar det utan att explodera? Bra, då kan vi laga en enkel men god fredagsmiddag.

Värme? Vedkamin värmer men kanske inte hela bostaden. Komplettering med sju­armade ljusstakar i flera av rummen. Bra det håller ­värmen och ljuset på en fort­farande behaglig nivå. Så kan ett aktuellt scenario se ut då elen försvinner.

Har vi ett hållbart och robust samhälle?

1999, inför millennieskiftet, genomfördes i Försvarsmaktens och Överstyrelsen för Civil beredskap (ÖCB) regi, ett stort antal utredningar, seminarier och prov i verkligheten för att säkerställa övergången till nytt århundrade. Bland annat konstaterades att reservelverk saknades till många sjukhus! Någon sa att det finns reservkraftverk inom Försvarsmakten som kan användas där. Då genomfördes kontroll och man såg genast att kontakterna på ­elkraftverken inte passade­ i sjukhusets inkommande ­elkontakt. Det åtgärdades då. Hur är det i dag?

Vid seminarierna konstaterade alla centrala myndigheter, länsstyrelser, kommuner och stora företag, väldigt många aha-upplevelser och erfarenheter som dokumenterades hos varje myndighet för att användas vid kriser, katastrofer och beredskapshöjningar i samhället. Har dessa pärmar stått och samlat damm under 16–17 år ­eller utvecklats? Grunden för en bra utveckling lades långt före millennieskiftet då myndig­heter på olika nivåer genom­förde ­ledningsövningar. Problem som kunde uppstå i verklig­heten upptäcktes redan i teorin och kunde åtgärdas!

Jag påstår att både den civila och militära beredskapen för att möta svåra och oväntade ­situationer i samhället var mycket högre under senare ­delen av 1900-talet än idag! ­Behöver det vara så? Lösningarna kanske finns i dokumentationen i hyllorna/skåpen? Broschyren ”Om kriget kommer”!

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, som efterträtt ÖCB har en viktig uppgift att fylla genom att tillsammans med Försvarsmakten samordna våra gemensamma resurser till ett hållbart och robust samhälle.

Lars Waern

Nävekvarn