Det är underhållande att Niclas Malmberg (MP) och Ulla-Karin Skoghag (MP) försöker slå in splittring i Alliansen om filmpolitiken (SN 8/2), i något försök att skyla över regeringens filmpolitiska fiasko. I juni förra året underkände riksdagen på sju punkter regeringens förslag till ny statlig filmpolitik, en politik som nu möter missnöje runtom i Filmsverige, från film- och tv-producenter, till biografaktörer och regionala filmaktörer. I det missnöjet försöker Malmberg med partikamrater plocka poäng för att regeringen lyckats driva igenom en proposition om förändrade åldersgränser.
Att familjer i högre utsträckning kan se biofilm tillsammans är välkommet. Dock bör Malmberg kanske upplysa barnfamiljer i Nyköping och övriga Södermanland om den kraftigt höjda biomoms, som nu riskerar både högre biljettpriser för dessa barnfamiljer, samt en smalare filmrepertoar, i syfte att maximera intäkterna för staten.
Redan nu växer missnöjet kring den nya filmpolitiken. Senast härom veckan beslutade biografaktörerna att sluta förse Filminstitutet med information om besökssiffror. Dessutom har statens, i form av Svenska Filminstitutets arbete med de nya branschråden, väckt kritik från bland andra Film & Tv-producenterna, Biografägarförbundet och regionala filmcentrum. Kritiken rör allt från att centrala organisationer som exempelvis Dramatikerförbundet och Teaterförbundet saknas i dessa råd, till att Filminstitutet själva ska välja vilka personer som ska sitta i dessa råd.
I vissa fall är vi dock nöjda, inte minst att regeringen nu går ett av Alliansens krav tillmötes, det om att utreda ökade ekonomiska förutsättningar för utländska och svenska filmbolag att kunna spela in och producera film i Sverige. Dock kräver vi tydligare gehör i de frågor där regeringen ännu inte har hörsammat riksdagens krav:
- En bred filmpolitisk utredning.
- Att Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform utreds.
- Hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas.
- Förslag på insatser mot olovlig hantering av film.
- Bevarande och tillgängliggörande av filmarvet.
- Samt en annan finansieringsmodell än en momshöjning på biobiljetter.
Det är helt enkelt dags att staten slutar nonchalera både riksdagens vilja, samt filmbranschens aktörer, något som de har upplevt när de har framfört förslag till regeringen, under arbetet med den nya filmpolitiken. Sveriges filmaktörer förtjänar bättre!
Cecilia Magnusson (M)
riksdagsledamot Kulturutskottet
Eva Sjöström (M)
andre vice ordförande Kultur- och fritidsnämnden, Nyköpings kommun