Höga bränsleskatter och snedvriden konkurrens från utländska åkerier tvingar många åkerier i konkurs. Regeringens planer på att införa en vägslitageskatt kan bli spiken i kistan för svensk åkerinäring.
Regeringen har tillsatt en utredning för att komma fram till hur Sveriges konkurrenskraft ska krossas. Utredningen ska ge ett förslag på en vägslitageskatt, som ska beskatta lastbilar baserat på körsträcka. Förslaget ska presenteras senast den 6 december, men under en hearing berättade utredaren att skatten kan bli så hög som 24 kronor milen. En sådan skatt kommer innebära en katastrof.
Så gott som alla varutransporter börjar och slutar med lastbil. I vårt glesbefolkade land är järnväg och sjöfart oftast inget alternativ. En vägslitageskatt kommer att slå ut många företag och sänka lönsamheten i resten. De företag som inte kan ta mer betalt av kunderna riskerar att gå omkull. Företag i glesbygd kommer få svårare att sälja sina varor till storstäderna. Svensk skogsindustri kommer att få svårare att exportera. Hela ekonomin påverkas.
Hårdast drabbas åkeribranschen, som redan i dag är hårt ansatt av utländsk konkurrens. Förare från utlandet bryter inte sällan mot trafikregler och dumpar priserna. Trafikpolisen är underbemannad och ytterst få åker fast. Regeringens chockhöjning av dieselskatten har ytterligare försämrat branschens marginaler. Att i detta läge utreda införandet av ännu en pålaga vittnar om regeringens bristande sympati för åkarna, glesbygden och småföretagares villkor. Från socialdemokratiskt håll har det framförts att skatten kan motverka att svensk åkerinäring slås ut av utländsk trafik. Detta på grund av att utländska åkerier bedriver social dumping. Men sådana argument är rent trams, eftersom det förutsätter att utländska åkare kommer att betala vägslitageskatten i samma utsträckning som svenska åkare. Det är naivt att tro att detta kommer ske. Snarare kommer konkurrensen från utländska åkerier att snedvridas ytterligare.
Man kan fråga sig varför regeringen tillsätter en utredning som ska finna ett sätt för lastbilstrafiken att bära sina samhällsekonomiska kostnader. Politikerna ställer inte något sådant krav för exempelvis tågtrafik, som är djupt beroende av subventioner. Regeringen verkar intresserad av eventuella intäkter till statskassan snarare än miljöfrågor och rättvis kostnadsbörda. Frågan är om politikerna är intresserade av att ta konsekvenserna i form av konkurser och långa köer till Arbetsförmedlingen. Om de inte är beredda att ta dessa konsekvenser bör de lägga det kommande förslaget där det hör hemma. I papperskorgen.
Adam Rydström
företagarombudsmannen vid tankesmedjan Den Nya Välfärden