Den robusta kraftvärmen ger mer el och värme

Mer än hälften av alla fastigheter värms med fjärrvärme. Kraftvärmen, det vill säga samtidig produktion av el och värme, står för cirka 10 procent av Sveriges elproduktion och det finns potential att producera mer, skriver Lina Enskog Broman, Energiföretagen, med flera.

Mer än hälften av alla fastigheter värms med fjärrvärme. Kraftvärmen, det vill säga samtidig produktion av el och värme, står för cirka 10 procent av Sveriges elproduktion och det finns potential att producera mer, skriver Lina Enskog Broman, Energiföretagen, med flera.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2024-06-28 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Fjärr- och kraftvärmen spelar en nyckelroll med sin lokala energiförsörjning om Sverige ska nå klimatmålen och behålla konkurrenskraften. Det konstateras i fjärr- och kraftvärmestrategin som Energimyndigheten överlämnade till regeringen i december. Nu behöver förslagen i strategin bli verklighet.


Sverige har väl utbyggda fjärrvärmesystem och mer än hälften av alla fastigheter värms med fjärrvärme. Kraftvärmen, det vill säga samtidig produktion av el och värme, står för cirka 10 procent av Sveriges elproduktion och det finns potential att producera mer. I Södermanlands län kommer cirka 80 procent av lägenheternas värme från fjärrvärmen. Man täcker även cirka 10 procent av sitt elbehov med lokalproducerad el från kraftvärmen. 

Energimyndighetens analyser visar att det vore samhällsekonomiskt lönsamt att bygga ut mellan 900-1 900 megawatt ytterligare kraftvärme i Sverige. Det skulle betyda mycket för leveranssäkerheten eftersom kraftvärme levererar el oavsett väder och i anslutning till våra städer där elen behövs som mest.
Fjärr- och kraftvärmestrategin, som Energimyndigheten presenterade i december 2023, listar åtgärder som främjar fjärr- och kraftvärmen. Man konstaterar att det finns en stor potential men också att det finns en risk att vi inte lyckas med klimatomställningen om man inte investerar i de anläggningar vi har. 

Flera av Energimyndighetens förslag bör regering och riksdag skyndsamt ta vidare, bland annat: 
• Ge kraftvärmen ersättning för förmågan att avlasta elnät och bidra till effekt. Kraftvärme producerar el när det är kallt, efterfrågan är hög, och även när det är mörkt och vindstilla. Ett värdefullt tillskott som inte ersätts utifrån dess nyttor till elsystemet idag. 
• Sätt mål för beredskapsnyttorna som ödriftsförmåga – det vill säga när lokal elproduktion försörjer ett område med el, utan att det lokala elnätet är uppkopplat mot stamnätet.
• Stärk bränsletillgången. Grenar och toppar från skogsbruket är en restprodukt och ett viktigt bränsle för kraft- och fjärrvärmen som skulle kunna nyttjas mer. Här behövs både lager och en förmåga att producera mer vid behov. 
• Utred ett plastansvar för minskade utsläpp från avfallsförbränning. Plastproducenterna som sätter plast på marknaden bör bära kostnaden för plastavfallet. 

Sverige ska nå sina klimatmål och ha ett robust energisystem som levererar el- och värme när den behövs, till konkurrenskraftiga priser. Förslagen i fjärr- och kraftvärmestrategin finns färdiga och kan bidra till dessa mål.