Den robusta kraftvÀrmen ger mer el och vÀrme

Mer Àn hÀlften av alla fastigheter vÀrms med fjÀrrvÀrme. KraftvÀrmen, det vill sÀga samtidig produktion av el och vÀrme, stÄr för cirka 10 procent av Sveriges elproduktion och det finns potential att producera mer, skriver Lina Enskog Broman, Energiföretagen, med flera.

Mer Àn hÀlften av alla fastigheter vÀrms med fjÀrrvÀrme. KraftvÀrmen, det vill sÀga samtidig produktion av el och vÀrme, stÄr för cirka 10 procent av Sveriges elproduktion och det finns potential att producera mer, skriver Lina Enskog Broman, Energiföretagen, med flera.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2024-06-28 06:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

FjÀrr- och kraftvÀrmen spelar en nyckelroll med sin lokala energiförsörjning om Sverige ska nÄ klimatmÄlen och behÄlla konkurrenskraften. Det konstateras i fjÀrr- och kraftvÀrmestrategin som Energimyndigheten överlÀmnade till regeringen i december. Nu behöver förslagen i strategin bli verklighet.


Sverige har vĂ€l utbyggda fjĂ€rrvĂ€rmesystem och mer Ă€n hĂ€lften av alla fastigheter vĂ€rms med fjĂ€rrvĂ€rme. KraftvĂ€rmen, det vill sĂ€ga samtidig produktion av el och vĂ€rme, stĂ„r för cirka 10 procent av Sveriges elproduktion och det finns potential att producera mer. I Södermanlands lĂ€n kommer cirka 80 procent av lĂ€genheternas vĂ€rme frĂ„n fjĂ€rrvĂ€rmen. Man tĂ€cker Ă€ven cirka 10 procent av sitt elbehov med lokalproducerad el frĂ„n kraftvĂ€rmen. 

Energimyndighetens analyser visar att det vore samhÀllsekonomiskt lönsamt att bygga ut mellan 900-1 900 megawatt ytterligare kraftvÀrme i Sverige. Det skulle betyda mycket för leveranssÀkerheten eftersom kraftvÀrme levererar el oavsett vÀder och i anslutning till vÄra stÀder dÀr elen behövs som mest.
FjĂ€rr- och kraftvĂ€rmestrategin, som Energimyndigheten presenterade i december 2023, listar Ă„tgĂ€rder som frĂ€mjar fjĂ€rr- och kraftvĂ€rmen. Man konstaterar att det finns en stor potential men ocksĂ„ att det finns en risk att vi inte lyckas med klimatomstĂ€llningen om man inte investerar i de anlĂ€ggningar vi har. 

Flera av Energimyndighetens förslag bör regering och riksdag skyndsamt ta vidare, bland annat: 
‱ Ge kraftvĂ€rmen ersĂ€ttning för förmĂ„gan att avlasta elnĂ€t och bidra till effekt. KraftvĂ€rme producerar el nĂ€r det Ă€r kallt, efterfrĂ„gan Ă€r hög, och Ă€ven nĂ€r det Ă€r mörkt och vindstilla. Ett vĂ€rdefullt tillskott som inte ersĂ€tts utifrĂ„n dess nyttor till elsystemet idag. 
‱ SĂ€tt mĂ„l för beredskapsnyttorna som ödriftsförmĂ„ga – det vill sĂ€ga nĂ€r lokal elproduktion försörjer ett omrĂ„de med el, utan att det lokala elnĂ€tet Ă€r uppkopplat mot stamnĂ€tet.
‱ StĂ€rk brĂ€nsletillgĂ„ngen. Grenar och toppar frĂ„n skogsbruket Ă€r en restprodukt och ett viktigt brĂ€nsle för kraft- och fjĂ€rrvĂ€rmen som skulle kunna nyttjas mer. HĂ€r behövs bĂ„de lager och en förmĂ„ga att producera mer vid behov. 
‱ Utred ett plastansvar för minskade utslĂ€pp frĂ„n avfallsförbrĂ€nning. Plastproducenterna som sĂ€tter plast pĂ„ marknaden bör bĂ€ra kostnaden för plastavfallet. 

Sverige ska nÄ sina klimatmÄl och ha ett robust energisystem som levererar el- och vÀrme nÀr den behövs, till konkurrenskraftiga priser. Förslagen i fjÀrr- och kraftvÀrmestrategin finns fÀrdiga och kan bidra till dessa mÄl.