Debatt: Det är farligt att vara synskadad i Nyköping

När jag för första gången som nioåring fick använda en vit käpp, så kunde jag aldrig tro att just denna vita pinne skulle bli min viktigaste ägodel. Vi synskadade behöver ett hjälpmedel för att ta oss fram och den vita käppen visar andra att här kommer någon som inte ser så bra och gör att personer runtom kring kan vara lite extra uppmärksamma och hjälpsamma. Den vita käppen gör att jag kan följa trottoarkanter, ledstråk längs perrongen, känna och undvika föremål som är i vägen och ger mig en frihet att ta en promenad på egen hand.

Men stopp där! Något hände när jag flyttade till Nyköping. Plötsligt har jag begränsats i min frihet och trygghet att ta mig fram på egen hand med min vita käpp! Ledstråk saknas bland annat på perrongen och sist jag åkte med tåget höll jag på ramla ner på spåret två gånger innan jag förstod att nya stolpar satts upp längs perrongkanten för att hålla upp taket. Nu är det inte bara stolpar mitt på den relativt smala perrongen, utan också längs kanten och dessutom inget ledstråk att följa. Det är relativt nära från min bostad till vårdcentralen, sjukhuset och stationen, men jag kan tyvärr inte gå dit. Jag har försökt att ta mig över det livsfarliga övergångsstället över på och avfarten till motorvägen med svängande trafik till och från Brunnsgatan. Efter flera olyckstillbud när jag varit otroligt nära att bli överkörd, så har jag tvingats konstatera att det är för farligt och otillgängligt för mig som synskadad att kunna gå från min bostad ner på stan eller till vårdcentralen. 

Tillsammans med andra synskadade i Nyköping har vi också funderat över om Nyköpingsborna inte känner till den vita käppen? Hade jag stått vid samma övergångsställe i Stockholm, så hade jag utan tvekan fått hjälp av förbipasserande som hjälpt mig över gatan. Här hör jag hur cyklister och andra gående rundar mig och tar sig över gatan utan att ge mig en hjälpande arm.

Den 15 oktober var det vita käppens dag, den känns allt viktigare för att få politiker och tjänstepersoner att inse hur viktig detta enkla men oersättliga hjälpmedel är för hen som behöver använda den för att klara sig på egen hand i samhället. Men de behöver också ha kunskap och viljan att göra vårt samhälle tillgängligt för alla!