Landets äldre har drabbats hårt av den förgörande corona-pandemin. En bidragande orsak är avsaknaden av en genomtänkt strategi för en nationell digital infrastruktur. Bristerna har fått långsiktiga konsekvenser för sjukvården och äldreomsorgen. Så här långt har pandemin tydliggjort allvarliga brister i att skapa trygghet för landets äldre.
Om regionernas och kommunernas digitala infrastruktur varit konsekvent utbyggd hade vi stått bättre rustade. Det gäller såväl förmåga att följa utvecklingen av pandemin som att förebygga effekter genom vaccinering, vaccinationsintyg och bokningssystem.
Ett av problemen i Sverige är att staten inte har tagit ansvar för e-legitimation. Till exempel Stockholm krävde till en början pensionärer på BankID för att kunna identifiera sig, när över 300 000 fortfarande befinner sig i digitalt utanförskap och saknar BankID. En nationell digital infrastruktur borde vara önskad hos regioner och kommuner, särskilt med tanke på att kraven på att tillgodose individers olika val också ökar.
Sveriges grannländer har redan digitala infrastrukturer som underlättar pandemiarbetet. Där händer det saker. De löser problem. De är inte saktfärdiga. Folkhälsomyndigheten hade inte behövt vara så förvånad över tillståndet i äldreomsorgen om det funnits samordnade rapporteringssystem. Om myndigheter varit bättre på att ta tillvara näringslivets och universitetens innovationsförmåga hade det funnits sjukjournalsystem som fungerar över hela landet. I dag är det inte ens säkert att vårdcentralen kan läsa din sjukjournal om du fått vård i en annan stadsdel eller kommun.
Enligt regeringen ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter år 2025. På så sätt ska det vara enklare för människor att uppnå en god och jämlik hälsa. Problemet är att Sverige saknar en nationell digital infrastruktur, men också en strategisk ambition för en sådan. Med en klar strategi blir det lättare att uppnå en vision för e-hälsa där du som individ har kontroll och känner delaktighet över hälsa och livssituation.
Digitaliseringen av samhället är inte ett mål i sig, utan ett medel som möjliggör förnyelse. För oss pensionärer skapar digitaliseringen stora möjligheter till individuellt anpassade stöd samt enklare kommunikation. Tids nog kommer många av oss att behöva praktisk hjälp. Digitaliseringen kan bidra till att förlänga tiden som självständig pensionär.
Sverige måste ta lärdom av sina grannländer. Det är viktigt att betrakta och lära av det som redan är gjort. Bjud in näringsliv, universitet och myndigheter för digital förvaltning på bred front till det fortsatta arbetet. Då vinner landets pensionärer fördelar, får bättre vård och omsorg och mer för sina skattepengar.