Läsningens positiva effekterna är många. Vanligast är argumenten om utökat ordförråd och förbättrad fantasi. Men läsning lägger inte bara grunden för demokratisk kommunikationsförmåga utan blir också ett livslångt verktyg i förmågan att fatta beslut i svåra frågor.
Läsningen gör ditt barn empatiskt när det läser om hur andra har det och upplever saker.
Genom läsningen är barnet med och delar på känslorna i berättelsen.
Läsningen minskar stressnivån. En kvarts egen fokuserad läsning minskar barnets stressnivå med närmare 70 procent. Kroppens muskler slappnar av i ett lugnt läsande. På kvällen blir det också lättare att sova. Inte nog med det. Läsningen låter ert barn i tanken uppleva mängder av problem, bekymmer och konflikter. Er ljuvling får själv välja sida, tycka och tänka om det som karaktärerna i boken är med om. Läsningen av böcker ger er junior suverän träning i att sätta sig in i andras problem och hur de löser dessa. Läsningen gör er junior till en bättre problemlösare och förbättrar för varje läst sida förmågan att ta ansvar för sina tankar.
Det känns nästan överflödigt att tala om hur mycket läsning förbättrar förmågan till klokt kritiskt tänkande. Sedan, så klart, ger läsningen ett bättre ordförråd och därför bättre förmåga att uttrycka sig och förstå andra. Egentligen är det katastrofalt konstigt och bakvänt, att läsning är ett problem, när det är gratis att låna böcker på biblioteket. Träning av läsförmågan är gratis.
Någon genväg finns inte.
Hjärnan kräver 5 000 timmars ordentlig läsning för att godkänt klara av sista terminen på högstadiet och starten på en gymnasieutbildning eller yrkesutbildning.
5 000 timmar på nio år i grundskolan betyder 555,5 timmar/år. Kalla fakta ger att barnets hjärna behöver 1,5 timmars lästräning varje dag året runt, för att vara i nivå för godkända betyg våren i årskurs 9 och en start på någon gymnasiell utbildning.
I dag syns tydligt att en mindre del av eleverna skaffar sig kunskaper och positioner i skolutvecklingen, medan en större del av eleverna tycker ”läsning är tråkigt” vilket obönhörligen ger en sämre skolutveckling som resultat.
Om vi vuxna faller till föga och tillåter att junior inte läser, då är risken överhängande att ”det tråkiga nu” blir otroligt sorgligt sedan. Detta sedan är närmare än vad ni tror.
Varje oläst dag är en förlorad dag. Framför våra ögon, i vårt samhälle idag, håller en stor intellektuell underklass på att bildas (tänk att vi ska ta efter staterna i det också). Se till att era barn inte blir en av dem. Läs bok med era unga. Stäng av Farmen, Robinson och alla varianter av Paradise Hotel där skitsnack belönas.
Era barn går inte i repris. Språket är den trädgård de ska leva i.
Se till att de kan sköta om den och förstår hur de ska göra, så att deras livs trädgård blir en vacker demokratisk plats att leva i.