I 20 år har konstgräsplaner i Sverige och Trosa skapat förutsättningar för barn och ungas idrottande året runt. Nu riskerar ett EU-förbud att leda till att dessa planer förbjuds, med ökade kostnader för kommunen och det lokala föreningslivet som följd. 

Det som diskuteras är ett förbud av de små, svarta gummikornen som används som ifyllnadsmaterial i konstgräsplaner, så kallat SBR-gummi. Materialet kommer från utvalda, återvunna däck och används på de flesta av Sveriges 1300 konstgräsplaner. Det är cirkulärt, har hög funktionalitet över tid, bidrar till ett skonsamt underlag för idrottande och rekommenderas av Svenska Fotbollsförbundet. SBR-gummit möjliggör idrottande året runt – något som annars hade varit omöjligt då alternativa material som sand och kork fryser och inte går att spela på under vinterhalvåret.

Ett förbud mot SBR-gummi skulle få enorma negativa konsekvenser för Trosa. En konstgräsplan motsvarar tio naturgräsplaner sett till årlig speltid och konstgräsplaner skapar 30 miljoner individmotionsstimmar i Sverige per år. För en kommun i Trosas storlek, som ofta bara har en plan, handlar det om över 10 000 motionstimmar per år som kan gå förlorade. 

En konstgräsplan bidrar över tid till att återanvända över 6 ton däck årligen, däck som annars hade fått gå till förbränning. En övergång till exempelvis infillfria planer och en ökad däckförbränning skulle tillsammans innebära att växthusgasutsläppen för planerna fördubblades. Dessutom skulle uttagen av fossila resurser få en ökning motsvarande 2 kubikmeter olja på grund av ett större behov av ny plast. Förutom att det är bra att däck kan återvinnas så är SBR-gummi också det billigaste alternativet. Kostnaderna för idrottsanläggningarna i en kommun av Trosas storlek skulle vid övergång till infillfria planer öka med i 80 000 kr per år. 

Anledningen till att EU tagit initiativ till att reglera användandet av SBR-gummi är att man vill minska spridningen av mikroplaster i miljön. Med enkla medel som borstar, skogaller och hårdytor för snöröjning går det att reducera granulatspill från konstgräsplaner till endast 10 gram per plan och år. Det är enbart en bråkdel av de siffror som florerar i debatten. 

Om ett totalförbud går igenom skulle det få enormt negativa konsekvenser för miljön, folkhälsan och samhällsekonomin. I stället för ett dyrt och ineffektivt förbud borde man införa begränsningsåtgärder och tydliggöra informationen till kommunerna om hur man bäst sköter konstgräsplaner. Det är en rimlig ansträngning för att säkerställa att våra barn och unga kan umgås och fortsätta spela fotboll året runt, utan att belasta miljön.