För skogens bästa – minska statens klåfingrighet

Vårt varierade brukande och ägande av skogen genom generationer har skapat den biologiska mångfald och de värden som skogen ger oss i dag, skriver Martina Johansson (C) och Martina Hallström (C).

Vårt varierade brukande och ägande av skogen genom generationer har skapat den biologiska mångfald och de värden som skogen ger oss i dag, skriver Martina Johansson (C) och Martina Hallström (C).

Foto:

Debatt2022-05-12 05:02
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns många värden i skogen som behöver bevaras och förstärkas, något även en skogsägare ser nyttor med. De vill och måste få göra det på frivillig basis och på en nivå så de kan fortsätta att bruka skogen till det den är tänkt. I dag står de under ständigt hot att någon, vem som helst, kan påstå att det finns naturvärden på marken, som i sin tur förhindrar uttag från en skog som har brukats och skötts i generationer.

Vi besökte några skogar i sydöstra Sörmland med LRF och Mellanskog som gav oss många tankar om hur de påverkas av statens pekpinnar. Ett exempel är skogen som växt i över 100 år, som varit välvårdad och gallrats för att få fram raka fina tallar som kan användas i byggnation framöver. Någon påstår sig hittat en sällsynt blomma och ett omotiverat stort område tas i anspråk att bli naturreservat mot markägarens vilja. Skogsägarens planer kastas omkull och skogen kan inte säljas som planerat. De investeringar och renoveringar som planerats på gården kan därför inte ske. 

Ett annat exempel var där länsstyrelsen har tvingat fram en naturreservatsbildning utan att skriva in hur skadeangrepp ska hanteras. Med de senaste årens granbarkborreangrepp har man nu ett heldött område om cirka 100 hektar skog, där man på nåder fått ta ner träden men inte forsla bort dem. I dag ligger det torra stammar huller om buller, Angränsande skog har också fått stora angrepp med stora brukningsförluster som resultat. Ett åsknedslag på fel plats så blir området en osläckbar fackla i en oöversiktlig skogsbrand.

Skogen vi har omkring oss är odlad skog, även om den ”alltid funnits där”. Det är för att tillväxten för skog är 60-120 år, beroende på trädslag och plats. På en skogsfastighet har man olika bestånd i olika åldrar, just för att kunna avverka över tid när skogen är mogen och behov av investeringar uppstår. För det vilda djurlivet är det bra med olika skogsbestånd, eftersom det finner föda i olika skeden av skogens tillväxt. Skogen binder även koldioxid under tiden den växer, vilket blir kvar i de träprodukter som produceras efter avverkning. Nyplantering garanterar att koldioxidupptagningen återupptas igen.

Skogsindustrin är en hörnsten i svensk ekonomi och skapar jobb i hela landet. Den spelar även en nyckelroll i utvecklingen mot ett hållbart, biobaserat samhälle. Vårt varierade brukande och ägande av skogen genom generationer har skapat den biologiska mångfald och de värden som skogen ger oss i dag. Det får inte omkullkastas av klåfingrighet och kortsiktiga åtgärder från myndigheter som inte ser helheten, för skogens bästa. 

Värdena i skogen kommer att finnas kvar även om inte staten klåfingrar sig fram. Frivilligheten i skogsbruket kommer kunna göra det ännu bättre, eftersom mångfalden kommer bevaras på för marken lämpliga ställen. En skogsägare känner sin skog och vill precis som vi andra ha en mångfald av skog.