Förnybart löser inte trafikens utsläpp

Vid prioritering av skogsprodukter borde biobränsle i tanken komma lägst. Den riktigt verkliga minskningen av utsläppen från trafik måste ske på annat sätt, skriver Tore Jansson.

Vid prioritering av skogsprodukter borde biobränsle i tanken komma lägst. Den riktigt verkliga minskningen av utsläppen från trafik måste ske på annat sätt, skriver Tore Jansson.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2023-04-19 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förnybart i tanken –  detta är rubriken på utredningen som Lena Ek (C) överlämnat till regeringen samtidigt som Klimatpolitiska rådets årliga rapport och efter den allvarligaste rapporten från IPCC hittills. Uppdraget var att ta fram en strategi för en hållbart växande bioekonomi. Då skulle man kunna förvänta sig att det studerats hur trä ersätter armerad betong, sten- och glasull med innehåll av ändliga råvaror och stor energiförbrukning.

För mänsklighetens behov är värmen från värmekraftverk viktigare än bilåkandet med bränsle från skogsavfall. Särskilt som förbränningsmotorn har så usel verkningsgrad. Skogens betydelse för turism, rekreation och hälsovård är en annan del av bioekonomin 

Den biologiska mångfalden borde också vara en del. Stubbar, rötter och grenar rensas från hyggena för producera maximalt med biobränsle. Efter hyggesplöjning behöver marken beredas med bland annat mineralgödsel som importerats och förbrukat stora mängder energi och ändliga naturresurser vid tillverkningen. Den konstgödda snabbväxande industriskogen duger inte som konstruktionsvirke (om träden överhuvudtaget överlever tork-, insekts- och stormskador). 

Vid prioritering av skogsprodukter borde biobränsle i tanken komma lägst. Den riktigt verkliga minskningen av utsläppen från trafik måste ske på annat sätt. Att koldioxidhalten ökar snabbt i atmosfären beror på den växande stora obalansen i utsläpp till luft och upptag i miljön. Det brådskar därför att på riktigt minska koldioxidutsläppen till atmosfären! 

I praktiken spelar det ju ingen roll om luftens koldioxidhalt byggs på av kolet från förbränning av bio- eller fossilbränslen. Den växande skogen tar upp koldioxid och utgör en viktig kolsänka. Enligt SLU blir ett skogshygge redan efter 10 år en kolsänka från att ha varit kolkälla. Avverkningen i Sverige är 187 000 hektar per år motsvarande 0,8 procent av den produktiva skogen. Under en 10-årscykel blir arealen hygge som kolkälla 1,9 milj hektar motsvarande 140 000 fotbollsplaner och lika stor areal fungerar alltså inte som kolsänka. Först efter ytterligare några tiotal år blir kolsänkan maximal. 

Enligt Eks utredning skulle utsläppsminskningen av koldioxid genom förnybart flytande biobränsle i tanken bli 110 miljoner ton per år. Det anser bland andra Greenpeace vara kreativ bokföring! Frågan är om utredningens förslag är förenligt med EUs hela regelverk. Brukandet av våra skogar - jordens lungor – och användningen av dess produkter måste bygga på grunder som forskarna kan enas om.