Första steget mot århundradets vårdreform

I dag lägger svenskarna mer pengar än EU-genomsnittet på sjukvården, men har lägst antal vårdplatser, skriver sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) och Lars Lundqvist (KD), regionråd i Sörmland.

I dag lägger svenskarna mer pengar än EU-genomsnittet på sjukvården, men har lägst antal vårdplatser, skriver sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) och Lars Lundqvist (KD), regionråd i Sörmland.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Debatt2023-08-23 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kristdemokraterna gick till val på att gå från 21 olika ansvar till ett statligt ansvar för sjukvården. Sveriges vårdsystem från 1862 är inte byggt för vår tids utmaningar. Utvecklingen inom sjukvården har gått snabbt och varit fantastisk, men nästan ingenting har hänt med den organisatoriska indelningen. Efter åtta år av växande vårdköer under det socialdemokratiska styret tar vi nu äntligen det första klivet på väg mot en mer effektiv och jämlik vård över hela landet.

Mer statlig styrning av vården är bra för alla patienter och för vårdens medarbetare. I dag lägger svenskarna mer pengar än EU-genomsnittet på sjukvården, men har lägst antal vårdplatser. Trots mer avancerad vård skiljer det sig stort mellan regionerna vilken vård du får och vilket utfallet blir. Samtidigt blir medarbetarna i vården alltmer tyngda av administration för att rapportera in till regionerna, myndigheterna och SKR med mera. Vårdsystemet är inte främst ett ekonomiskt problem, utan ett organisatoriskt, som bäddar för ojämlikhet. Vi behöver säkerställa att patienten sätts i centrum, att kvaliteten är god, att resurserna används så effektivt som möjligt och att arbetsvillkoren förbättras så att fler orkar och vill arbeta heltid även inom sjukvården. 

Regeringen har sedan tillträdet också parerat läckor i vårt befintliga vårdsystem för att laga de hål som Socialdemokraterna lämnade efter sig i vården. Bland annat ska en nationell plan tas fram för förlossningsvården. Vi behöver öka tillgängligheten och minska de regionala skillnaderna för gravida kvinnor. Kvinnor ska inte behöva fasa över sin förlossning för att BB ligger för långt borta eller inte har möjlighet att ta emot dem. 1,7 miljarder kronor har därför avsatts för särskilda insatser till mödrahälsovården och förlossningsvården, och 150 miljoner har öronmärkts i syfte att återöppna förlossningskliniker eller för att förhindra kliniker att stänga ned av ekonomiska skäl. 

En nationell plan ska också tas fram för att behålla och rekrytera nya medarbetare i sjukvården. Fram till att planen blir klar har bland annat 252 miljoner kronor avsatts till regionerna för att fler AT-läkare ska få möjlighet att göra provet för att få ut sin läkarlegitimation 2023. 

En ny rapport från Socialstyrelsen har visat att det saknas cirka 2300 vårdplatser i regionerna till vardags. Regeringen har beslutat att stötta regionerna med två miljarder årligen för att öka antalet vårdplatser och tar samtidigt fram en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser.

Efter åtta år av socialdemokratiskt styre med skenande vårdköer klev vi kristdemokrater in i regeringen för att återupprätta en sjukvård att lita på. Efter drygt nio månader i regeringsställning har redan en rad satsningar genomförts och de första kliven tagits mot århundradets sjukvårdsreform – större statlig styrning och ansvar för en mer effektiv och jämlik vård i hela landet.