Försvaret behöver stärkas – med förnuft

För att långsiktigt och uthålligt höja vår försvarsförmåga krävs en starkare tillväxt. Annars riskerar satsningarna att göra oss fattigare, skriver Christian Ekström och Erik Bengtzboe, Skattebetalarna.

För att långsiktigt och uthålligt höja vår försvarsförmåga krävs en starkare tillväxt. Annars riskerar satsningarna att göra oss fattigare, skriver Christian Ekström och Erik Bengtzboe, Skattebetalarna.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2025-03-29 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den politiska upprustningsviljan är nu närmast enhällig, från höger till vänster. Gott så. Det är angeläget att stärka försvarsförmågan. Men upprustningen får inte bli lika kortsiktig och kostsam som nedrustningen som genomfördes tidigare decennier blev.

Först och främst måste försvarsförmågan stärkas med förnuft. Det handlar inte bara om att Försvarsmaktens budget ökar. Kostnader samt resultat behöver utvärderas och följas upp för att se till att vi får så mycket pang för pengarna som möjligt.

För det andra måste anslagen och finansiering växa hållbart. Att öka försvarsanslagen till den nivå som krävs för att garantera svensk säkerhet kostar svindlande summor. Sveriges goda statsfinanser gör det möjligt att delvis via lån finansiera en uppbyggnad av försvarsförmågan. Men det är viktigt att eventuella lån används för investeringar. Löpande kostnader behöver finansieras löpande. Allt annat innebär att skattehöjningar skjuts på framtiden och vår finansiella uthållighet urholkas.

För att långsiktigt och uthålligt höja vår försvarsförmåga krävs en starkare tillväxt. Annars riskerar satsningarna att göra oss fattigare. Politiken måste därför prioritera  människors förutsättningar att bilda och bygga fler innovativa och växande företag. Det görs genom kloka satsningar på infrastruktur, sänkt skatt på arbete, företagande och investeringar samt minskad regelbörda. 

Samtidigt som centrala delar av den offentliga verksamheten prioriteras måste andra ses över. Slöseriet måste motarbetas och ineffektiv verksamhet behöver varsamt stramas upp. Effektiviteten i välfärden måste förbättras. Slöserier på dysfunktionella företagsstöd som uppgår till 50 miljarder måste upphöra. Kriminaliteten i välfärdssystemen som kostar minst 20 miljarder stävjas. Den enorma kostnaden för utanförskapet – 270 miljarder om året – måste minskas genom att fler kommer i arbete. Då växer på både ekonomin och försvarsförmågan.

Motsatsen – ökad skattebörda, svällande offentlig sektor och minskad tillväxt – kommer i längden inte att ge oss ett starkare försvar och borde provocera ett av världens redan hårdast beskattade folk.