Sverige och världen står inför stora utmaningar att minska koldioxidutsläppen. I det sammanhanget är den brukade skogen en ovärderlig resurs. Det handlar både om att växande träd i brukade skogar binder mer koldioxid än äldre träd och om att träbaserade material kan ersätta fossilintensiva material som betong, stål, plast.
Restprodukter från skogsbruket, i huvudsak grenar och toppar från skördade träd, kan också bli till lokalproducerat biobränsle som kan användas till värmeproduktion i kraftvärmeverk och biodrivmedel för fordon. Biobränsle från skogen kan därmed ersätta fossila bränslen baserade på olja, kol och gas och på så sätt skapa klimatnytta.
 

Samtidigt avger såväl biobränsle som fossila bränslen koldioxid när de bränns. Varför är det då ändå bättre för klimatet att använda biobränsle?
Jo, svaret ligger i att om vi inte hade tagit tillvara på grenar och toppar, även kallat grot, för att tillverka biobränsle, så hade dessa delar av träden legat kvar på marken och förruttnat. Och när trä förruttnar så frigörs koldioxid. Vi hade då haft dubbla koldioxidutsläpp, dels från förruttnande grenar och toppar, dels från fossila bränslen.
Bättre då att göra biobränsle av skogens restprodukter, så att vi enbart får koldioxidutsläpp från biobränslen och inte från både förruttnande trädrester och fossila bränslen.

Enligt Sveriges klimatpolitiska ramverk ska vi senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, för att därefter nå negativa utsläpp. Enligt Naturvårdsverket kommer ökad användning av hållbart producerade biobränslen att vara en viktig del i Sveriges väg mot att nå klimatmålen.
En ökad användning av biobränsle från skogen ligger också i linje med EU:s direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor.

Samtidigt måste vi skogsägare agera försiktigt och ansvarsfullt när vi tar ut restprodukter från skogen. Exempelvis är det viktigt att låta de näringsrika barren falla till marken innan trädresterna tas om hand för att ge marken så mycket näring som möjligt. Det är också viktigt att omkring en femtedel av trädresterna lämnas kvar för att främja biologisk mångfald.
 

Ett klokt omhändertagande av grenar och toppar kan på så sätt bidra till att minska den totala mängden koldioxidutsläpp, tillföra en extra inkomst till skogsägaren och ge oss en välmående skog. Jag anser därför att fler skogsägare och skogsbolag i Södermanland bör ta ut　grenar och toppar ur skogen och på så sätt bidra till att vi når klimatmålen.