En demokrati upprätthålls inte av sig själv, den måste vårdas och värnas. En stark demokrati bygger på att människor är välinformerade och engagerade för att kunna ta välgrundade beslut.  

När detta åsidosätts, vare sig det är omedvetet eller medvetet skadas tilliten till de institutioner och personer som civilsamhället ska kunna lita på.  

Att hänvisa till sekretess för att inte lämna ut uppgifter som efterfrågas för att uppgifterna inte ska nå media är problematiskt. Blotta misstanken om att man undanhåller information skadar förtroendet. Det går emot hela andemeningen med offentlighetsprincipen och kvar har vi bara nackdelarna i form av lägre personlig integritet. 

En dom i kammarrätten 2014 visar att om gruppen består av sex eller fler personer kan uppgiften inte spåras till en specifik individ och därmed ska uppgiften lämnas ut. En medierättsjurist påpekar även att det är högre straff för att låta bli att lämna ut en uppgift än att lämna ut en sekretessbelagd handling på fel sätt.  

Om krisberedskapen fungerat optimalt i Sörmlands kommuner hade man redan då det första fallet kom till Sverige börjat titta på hur man ska hantera frågor likt de som kommit från media. För våra äldre och berörda anhöriga skulle vetskapen om det finns smitta eller inte på just deras eller anhörigs boende förmodligen vara betryggande och på intet sätt förödande för varken kommun, region eller verksamhet. Transparens och öppenhet är ett bättre verktyg än slutenhet och spekulation.  

Att hanterandet av det här kommer få en rättslig prövning välkomnas ur flera perspektiv, men framför allt leder det till att ansvariga kommer veta hur de ska agera nästa gång de står inför en liknande situation.  

Kanske har de agerat korrekt, kanske inte. Det får domstol avgöra. 

Vi behöver ha en levande och aktiv beredskap vad gäller krishantering och plötsligt uppkomna situationer likt detta Coronavirus. Det ska inte krävas en pandemi med ett stort antal avlidna inom äldrevården för att den vården ska sättas i fokus för en förbättring.  I decennier har äldrevården fått stå tillbaka för att man satsat på annat. Det får inte vara en arbetsplats där man ser mellan fingrarna vad gäller utbildning, språkkunskap, kompetens och säkerhet. 

Våra äldre måste garanteras till en trygg och värdig ålderdom.  
Tillsammans kan vi nå dit, om tillräckligt många vill det.