Den demografiska utvecklingen innebär att färre ska försörja allt fler. Kompetensförsörjningen är därför en central samhällsutmaning. Men samtidigt som arbetsgivare har stora rekryteringsbehov är många arbetslösa. De arbetslösa har inte det kunnande som efterfrågas. Utbildning för fler är därför nödvändigt för att möta arbetsmarkandes behov.
Utbildningsformen folkhögskola är en fristående, framgångsrik och rikstäckande utbildningsform som sedan 1868 är en omistlig del av det svenska utbildningslandskapet. Den är en del av lösningen på kompetensförsörjningen då nästan samtliga som avslutat sina studier på folkhögskola går direkt ut i arbete eller studerar vidare på framför allt högskola/universitet.
Söktrycket är också högt; antalet sökande är betydligt fler än antalet utbildningsplatser.
Folkhögskolan är även viktig lokalt och regionalt. Det regionalekonomiska avtrycket, i form av konsumtion av varor och tjänster, är så stort som över 50 miljoner kr per år och skola. Men medan övriga utbildningsväsendet ges resurser för att utöka sin verksamhet tvingas den utan vinstintresse drivna folkhögskolan minska antalet utbildningsplatser.
Nivån på anslaget till folkhögskolan i statens budget för 2024 innebar färre utbildningsplatser. Folkhögskolan omfattas inte heller av regeringens satsning på yrkesutbildning, endast yrkesvux och yrkeshögskolan byggs ut med fler utbildningsplatser.
25 procent av de studerande på yrkeshögskolan hoppar av sin utbildning. Andelen avhopp från yrkesvux är 14 procent. För deltagare på yrkesutbildning på folkhögskola är motsvarande siffra 5 procent.
Vidare sjunker examensgraden på yrkeshögskolan och är den lägsta sedan 2010; 67 procent och en stor del av statsbidraget till yrkesvux används aldrig av kommunerna. Utbildningsformen folkhögskola är betydligt mer effektiv.
Flera tunga instanser är med rätta kritiska mot regeringens utbildningspolitik. Riksrevisionens granskning visar på brister i regeringens styrning och utformning av satsning på yrkesvux. Riksrevisionen menar att folkhögskolan är viktig för personer med kort utbildningsbakgrund men att regeringens politik inte når dessa.
Finanspolitiska rådets granskning visar att regeringen behöver bli bättre på att omsätta forskning och beprövad erfarenhet i faktiska åtgärder. Det är riskfyllt att förlita sig på yrkesutbildningar på komvux. Lösningen på arbetslösheten handlar om vuxenutbildning och att resurserna där verkligen används.
Alla är nog överens om att fler behöver utbildning men den framgångsrika och med ett högt söktryck präglade folkhögskolan tvingas minska antalet utbildningsplatser. Färre får därmed möjlighet att senare gå direkt ut i arbete eller påbörja högskolestudier. Regeringen måste fullt ut använda alla delar av det svenska utbildningssystemet för att höja utbildningsnivån i samhället och därmed lösa kompetensförsörjningen. Folkhögskolan är en del av lösningen på denna utmaning.