Höj ambitionerna för svensk konkurrenskraft

Dagens anspråkslösa finanspolitik från regeringen och finansminister Elisabeth Svantesson oroar oss som företräder det regionala näringslivet. Att nå inflationsmålet är inte en tillräcklig vision för Sverige, skriver Simon Helmér och Maria Björk Hummelgren, Östsvenska handelskammaren.

Dagens anspråkslösa finanspolitik från regeringen och finansminister Elisabeth Svantesson oroar oss som företräder det regionala näringslivet. Att nå inflationsmålet är inte en tillräcklig vision för Sverige, skriver Simon Helmér och Maria Björk Hummelgren, Östsvenska handelskammaren.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2023-10-11 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringens budget saknar svar på hur Sverige ska lyfta som ett attraktivt land för innovation och investeringar.

När finansminister Elisabeth Svantesson lade fram regeringens budget kallade hon den återhållsam. Det var ingen överdrift. Sverige befinner sig i ett svårare ekonomiskt läge än på många år, vikande konjunktur, förhöjd inflation med höjda räntor som följd samt en mycket svag kronkurs. 

Att finansministern då inte vill ta på sig de allra vidaste spenderarbyxorna, är till viss del förståeligt. Men vi som representerar det regionala näringslivet anser att de finanspolitiska ambitionerna för Sverige är för blygsamma. Det finns goda möjligheter att investera sig ur lågkonjunkturen samtidigt som man rustar Sverige starkare framåt.

På fem punkter skulle vi vilja se en tydligare reformagenda:

  • Säkra elförsörjningen. Pålitlig tillgång till el är en hygienfaktor för företag. Regeringen behöver höja sig över polariseringen mellan olika kraftslag och fastställa att en mix av energislag är vägen framåt. Därtill behöver hinder för elproduktion undanröjas, framför allt södra Sverige. Det är positivt att regeringen ser över regelförenklingar och kortade miljöprocesser, men mer måste till. 
  • Satsa på infrastruktur. Det är ett styrkebesked för vår region att Ostlänken blir av. Med tanke på byggsektorns inbromsning jämte det överbelastade och eftersatta väg- och järnvägsunderhållet i Sverige, skulle regeringen behöva avsätta betydligt större medel till infrastruktur. Här finns EU-medel att söka, men för det krävs en tydlig och långsiktig politik på området. 
  • Få fart på byggsektorn. I ett läge där bostadsbyggandet helt har avstannat och investerare tvekar, räcker ett utökat rot-avdrag inte långt. Offentliga renoveringsbehov och planerade infrastrukturprojekt behöver tidigareläggas. Det skulle behålla kompetens och ge skjuts åt en tyngd sektor samt hela ekonomin. Vi välkomnar regeringens satsning på yrkesutbildningar och förbättrade möjligheter för omställning – behoven för det kommer öka.
  • Höj klimatambitionerna. Sänkt skatt på fossila bränslen, kapad reduktionsplikt och beskedet att Sverige inte kommer klara de uppsatta klimatmålen 2030 vittnar om eftergivenhet för särintressen och oförståelse kring hur allvarligt läget är. Näringslivet vill se skarpare politiskt ledarskap på området.
  • Stärk bilden av Sverige. Om inte den svenska regeringen har en vision för svensk innovations- och attraktionskraft – vem ska då ha det? Hur ska vi locka utländska företag, investerare, ingenjörer, studenter eller forskare hit för att utveckla sig själva och Sverige som land? Här behövs tydligare incitament och strategier.

Dagens anspråkslösa finanspolitik oroar oss som företräder det regionala näringslivet. Att nå inflationsmålet är inte en tillräcklig vision för Sverige. Ambitionerna för svensk tillväxt och konkurrenskraft behöver höjas.