Hoten mot skogsbruket måste motverkas

När andra företagare pratar om nästa kvartals- eller årsrapporter, pratar skogsägaren om nästa generation, skriver Joakim Widell (KD).

När andra företagare pratar om nästa kvartals- eller årsrapporter, pratar skogsägaren om nästa generation, skriver Joakim Widell (KD).

Foto:

Debatt2024-08-20 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skogen och malmen har historiskt byggt Sverige starkt. I dessa dagar då AI och digitalisering är på allas läppar får vi dock inte glömma bort våra basnäringar, och tro att de inte behövs längre. Tvärtom behövs de mer än någonsin. Den gröna omställningens värdekedja börjar i gruvorna och skogen är en enorm tillgång för vårt ekonomiska klimat. 

Skogsnäringen står för cirka tio procent av Sveriges totala varuexport. Den skapar tusentals och åter tusentals jobb och är en pålitlig motor för utvecklingen av Sverige utanför stadstullarna.

Vi kan inte ta för givet att detta kommer att fortsätta av sig själv, det finns många hot mot skogsnäringen. Kristdemokraterna är övertygade om att skogspolitiken måste vara djupt rotad i respekten för äganderätten.

Det finns nog inte någon yrkesgrupp i vårt samhälle som har samma långa horisont i sin planering så som skogsägare. När andra företagare pratar om nästa kvartals- eller årsrapporter, pratar skogsägaren om nästa generation. De träd man själv planterar idag kommer man aldrig att få se fullvuxna, det är kommande generationer som kommer att få skörda.

Men motsvarande respekt verkar inte finnas hos många beslutsfattare. Vi har fått se hur allt fler restriktioner har drabbat näringen. Ett omtalat fall är familjen Hyttsten i jämtländska Konäs. Det är en av många familjer som i generationer vårdat och utvecklat sitt ägande. När föräldrarna nu blivit till åren och dottern var tänkt att ta över, kunde dock inte den ofrånkomliga generationsväxlingen genomföras.

Visst ska vi värna biologisk mångfald, men när det får förödande konsekvenser som för familjen Hyttsten, blir det tydligt att lagstiftningen slår fel. En hackspett som ingen har sett, har företräde trots att vi inte vet om hackspetten finns kvar på markerna. Det har bara observerats spår av den och den kan redan ha flyttat vidare. Men den orimliga garderingen i att ge den fullt företräde, lades som en våt filt över Hyttstens egendom. Detta är bara ett av flera exempel på att vi behöver göra ett omtag av skogspolitiken.

Därför är det väldigt bra att regeringen med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i spetsen har tillsatt en utredning för att genomföra en översyn av vår skogspolitik som ska leda till att vi ska kunna fortsätta ha ett hållbart och konkurrenskraftigt skogsbruk där äganderätten står stadigt fast. Det är en förutsättning också för Sveriges välstånd.