Hur mår kvinnorna i dag? Och hur går det med jämställdheten?
I viss mån kan man se förbättringar, även om det går långsamt. Färre kvinnor har utsatts för sexualbrott i Sverige, det är en tydlig minskning från 2015. Ändå uppger 20, 9 procent av kvinnor i åldern 16-24 att de har utsatts för sexuella övergrepp. Det som blivit vanligt, framför allt bland ungdomar, är sexuella övergrepp via nätet. Och fortfarande dödas i genomsnitt 14 kvinnor varje år av sin partner.
Inom skola, vård och omsorg arbetar en övervägande del kvinnor. I dessa yrken har stressen och pressen ökat och sjukskrivningstalen är höga. Många kvinnor blir utbrända, en del skadas för livet.
Inom dessa yrken är det också vanligt med deltid. På det sättet får kvinnorna en sämre ekonomisk situation än männen, och särskilt vid en skilsmässa kan de få svårt att klara sig ekonomiskt. Vid avslutat arbetsliv blir pensionen låg. Dessa ojämlika förhållanden kan göra det svårt för en kvinna att ta sig loss ur en destruktiv relation. Höga bostadskostnader och stora krav på den bostadssökande kan ibland omöjliggöra för henne att få en egen lägenhet.
Vänsterpartiet vill i stället att både kvinnor och män ska ha sex timmars arbetsdag för att orka med både jobbet och hemmet, och även få en meningsfull fritid.
Vilka normer i samhället behöver vi jobba med för att få till stånd en verklig förändring? En norm säger att det är kvinnor som är lämpligast när det gäller att ta hand om barn eller andra anhöriga. Det är en inlärd norm som gör att kvinnor oombedda tar en oproportionerligt stor del av omsorgsarbetet. Den normen gynnar de män som är ovilliga att ta sin egen del av skötseln av hem och barn, och den är därför svår att rucka på. Ändå skulle hela familjen må bättre av en jämnare arbetsfördelning. Och hela samhället skulle må bättre av att ännu fler män arbetade inom kvinnodominerade yrken.
En annan norm är myten om att män har en naturlig aggressivitet, ”pojkar är pojkar”, vilket gör att man i förskolan och skolan kan ha tendens att överse när pojkar slåss eller tar extra stor plats. De som får stå tillbaka och anpassa sig är flickorna. De lär sig att medla och att prata sig igenom konflikter. De blir bra på det, men det är något som pojkar borde behöva träna på mycket mer än vad som sker i dag.
Frågan om jämställdhet behöver vi ta upp igen och igen! Inte bara på Internationella kvinnodagen.
Hur mår kvinnorna i dag – och andra dagar?
Vilka normer i samhället behöver vi jobba med för att få till stånd en verklig förändring? skriver Lena Staaf (V).
Foto: Martina Holmberg / TT
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.