Brott lönar sig inte, lyder ett gammalt talesätt. Visst ligger det mycket i detta och framför allt ska brott inte löna sig. Ändå växer otryggheten på många platser i Sverige och den organiserade kriminaliteten har bitit sig fast. Detta drabbar både privatpersoner, företagare och hela bostadsområden i Södermanland. Kostnaderna för detta är stora i såväl kronor och ören som i fråga om oro och rädsla hos företagare, medarbetare och kunder.

I rapporten Brottslighetens kostnader framkommer att svenska företag varje år har direkta kostnader på över 40 miljarder kronor till följd av brottslighet. De totala kostnaderna överstiger sannolikt 100 miljarder. 

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet framkommer att mer än var femte företag uppger att de påverkas negativt i mycket hög eller ganska hög utsträckning. I Södermanlands är det företag i Eskilstuna, Strängnäs och Nyköping som är allra mest utsatta. Undersökningen visar också skillnader mellan olika branscher. För hela Sverige är det företag i de gröna näringarna som påverkas mest negativt, följt av företag inom handeln och transportsektorn.

En sammanställning av de 7 000 öppna svar som lämnades i fjolårets undersökning visade att det som flest företagare spontant tar upp är stölder och inbrott.

Detta är fullständigt oacceptabelt. Så här får det inte gå till i en rättsstat. Den omfattande brottslighet som drabbar företag behöver mötas med att alla relevanta delar av samhället bidrar med insatser. Polis och andra rättsvårdande myndigheter har ett stort ansvar i detta. Vi menar därför att fler aktörer behöver agera tydligare för att minska brottsligheten mot företag. Kommun, region och länsstyrelse behöver ta ett steg fram. 

Nyligen presenterades ett utredningsförslag (SOU 2021:49) som pekar ut områden där kommunerna kan agera i brottsförebyggande åtgärder. Förslagen går i rätt riktning men det är något som saknas. Näringslivet nämns inte alls i de föreslagna lagtexterna. 

Som exemplen ovan visar drabbas företagen i Södermanland hårt av brottslighet och otrygghet. Dessa har också mycket kunskap om var och hur brott begås samt kloka tankar om hur det kan förebyggas.

I det brottsförebyggande arbetet behöver kommunerna inkludera följande punkter några sker extra tydligt. 

För det första måste man säkerställa att ordentliga analyser av hur företag påverkas av brottslighet genomförs regelbundet och kommunen bör ha ansvarig person utsedd till detta. För det andra ska kommunen tillsamman med polisen bjuda in till särskilda företagardialoger om brottslighet och otrygghet. Och sist men inte minst bör kommunen ha en handlingsplan för brottsförebyggande arbete, där näringslivsaspekten är en integrerad del.

Detta vore viktiga steg på vägen mot ett tryggt samhälle där brott aldrig lönar sig. Utvecklingen måste vändas nu.