Gnesta kommun tycks ha satt i system att under flera år bokföra underhåll och reparationer som investering. Det betyder i praktiken att kommunen ”satsar” eller avsätter pengar för att göra investeringar i vårt distributionsnät av vatten. Det vattennät som vi återkommande varje vinter får information om att det läcker.
I stället används pengarna för akuta lagningar, men bokförs som investeringar. I den senaste årsredovisningen finns en post om 11 miljoner för "ledningsnät 2019”. Förklaringen är ”Varierande arbeten på ledningsnät. Projektet är avslutat”. Handlar detta om investeringar eller snarare löpande underhåll och reparationer?
Jag hoppas att den felaktiga bokföringen inte varit ett medvetet sätt för den styrande majoriteten att täcka upp en underfinansierad verksamhet att inte gå minus vid årets avslut. När den nya VA-chefen kom på plats och såg att detta var fallet upphörde denna förflyttning av pengar. Vi i oppositionen kan tacka för det. När detta upphörde visar det sig att prognosen för VA-enheten för år 2021 är att verksamheten kommer backa med 7,3 miljoner vid årets avslut.
Frågan från Vänsterpartiet till kommunalråden Johan Rocklind och Anna Ekström är då, hur ska detta underskott finansieras under nästa år? På kommunstyrelsemötet den 8 november förstod jag det som att kommunen inte fördelar pengar till taxafinansierad verksamhet, då är väl enda sättet att tillföra pengar till en verksamhet som finansieras av taxa att höja densamma? Eller finns det någon dold effektivisering eller besparing som ska göras?
Vi ska då komma ihåg att Gnesta kommun har ett av Sveriges dyraste vatten, enligt Svenskt vattens statistik från 2020. Kommunen låg då på cirka 260:e plats av 290 kommuner. Det har i flertalet rapporter påtalats för kommunen att vattnets kvalitet och distributionsnät är undermåligt. Första gången redan 2013, och på nytt förra året i en rapport.
Johan Rocklind och Anna Ekström, vad kostar det Gnesta kommuns skattebetalare att beställa konsultrapporter där rekommendationer inte genomförs?