I dag på den nationella jämställdhetsdagen ger det oss som jobbar inom näringslivet tillfälle att reflektera över var vi befinner oss i utvecklingen för jämställda bolagsstyrelser i vår region.
Vi kan snabbt att konstatera att läget inte är som många av oss önskar. Den senaste undersökningen som 100-listan, ett initiativ för fler kvinnor på styrelseposter, genomfört visar att endast 20 procent av regionens bolagsstyrelser är jämställda. Hela 39 procent av regionens en procent största bolag styrs helt av män.
Kompetens ska gå före kön – i båda riktningar – och vi måste gå vidare från ett läge där företagen anser att de inte hittar den kompetens som krävs. Hittills har faktiskt situationen varit den motsatta, när män väljs först för att de är män snarare än för att de har den kompetens som krävs. I synnerhet när det finns styrelsekompetenta kvinnor. Inom ramen för 100-listan står 150 styrelseutbildade och erfarna kvinnor till förfogande. Problemet med ojämställda bolagsstyrelser är alltså ofta inte brist på kompetens, utan beror mer på preferenser.
Som företag behöver man ta sitt ansvar – och nyckeln är ett professionellt styrelsearbete med en seriös valberedning som föreslår ledamöter baserat på kompetens. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att styrelsekompetens är mångfacetterat och det är en fördel för ett gediget styrelsearbete att alla ledamöter inte är stöpta i samma form. Mångfald i såväl bakgrund, perspektiv och kunskaper gynnar företaget affärsmässigt. På ett nationellt plan visar 100-listans undersökning att 29 procent av företagen med jämställd styrelse går med minst 5 procent i vinst. Bland övriga företag uppnår endast 25 procent samma vinstnivå.
Förutom rent affärsmässiga skäl att verka för jämställda styrelser, finns även demokratiska grunder att beakta. Ett demokratiskt och inkluderande samhälle skapar vi tillsammans, och är något vi ständigt måste arbeta med för att upprätthålla. Det påminns vi dessvärre ständigt om i nyhetsflödet, där demokratiska fri- och rättigheter faktiskt utvecklas negativt globalt och därmed går emot flera av FN:s globala mål om jämställdhet, minskad ojämlikhet och fredliga, inkluderande samhällen.
Styrelserummet kan i det ljuset också betraktas som en arena för demokrati, om än inte politiskt styrd. I Sverige har vi alltjämt inga tvingande kvoteringsföreskrifter från statligt håll, mycket beroende på att näringslivet tagit sitt ansvar. Men nu det går långsamt. Vill näringslivet behålla makten och slippa lagstiftning på området, ligger det i vårt intresse att påskynda utvecklingen.
Det finns alltså demokratiska såväl som affärskritiska skäl att fortsätta arbeta för jämställda styrelse. Inte minst en dag som denna.