JÀmstÀlldhet behöver prioriteras högre i Gnesta kommun

Gnesta kommun var tidigare en plats dÀr jÀmstÀlldhet sÄgs som nÄgot betydelsefullt.

KunskapsnivÄn vad gÀller jÀmstÀlldhetsfrÄgor har sjunkit i Gnesta kommun, skriver representanter för Feministiskt Initiativ.

KunskapsnivÄn vad gÀller jÀmstÀlldhetsfrÄgor har sjunkit i Gnesta kommun, skriver representanter för Feministiskt Initiativ.

Foto: Henrik Norling/Arkiv

Debatt2021-07-05 05:01
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

 2010 började det en jĂ€mstĂ€lldhetsstrateg som arbetade i förvaltningarna inom alla omrĂ„den. Andra kommuner i Sverige kom till Gnesta för att ta del av modellen som anvĂ€ndes hĂ€r för inspiration och möjlighet att pĂ„börja liknande projekt i de egna orterna runt omkring i landet. Nya invĂ„nare flyttade till Gnesta, med nyfikenhet och tillförsikt dĂ„ de sĂ„g Gnesta som en plats dĂ€r jĂ€mstĂ€lldhet var viktigt.

Men sedan 2015 sĂ„ finns inte lĂ€ngre den funktionen, dĂ„ projektet avslutades. TjĂ€nsten som jĂ€mstĂ€lldhetsstrateg var inte tidsbegrĂ€nsad frĂ„n början men blev det efter hand. DĂ„ skulle alla istĂ€llet ta ansvar för jĂ€mstĂ€lldheten, men ingen specifik plan för det fanns. Och framtidstron att kvinnor och mĂ€n skulle ha lika möjligheter, lika lön, bra arbetsvillkor, vara lika trygga, och kunna förverkliga sina drömmar lika mycket, blev inte lĂ€ngre sjĂ€lvklar. Trots att kommunen skrivit pĂ„ CEMR-deklarationen. 

KunskapsnivĂ„n vad gĂ€ller jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor har sjunkit. Och vĂ„r kommun som tidigare varit i framkant vad gĂ€ller satsning pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhet, lĂ„ter det tidigare arbetet falla i glömska och agerar passivt. Ett exempel pĂ„ det Ă€r att varje Ă€rende som Ă€r uppe i nĂ€mnder och kommunfullmĂ€ktige skall innefatta en jĂ€mstĂ€lldhetsanalys genom en ”Checklista för jĂ€mstĂ€lldhet”. Men istĂ€llet för att det görs metodiskt och noggrant för att skapa bĂ€sta förutsĂ€ttningar för ett jĂ€mstĂ€llt samhĂ€lle, sĂ„ Ă€r det i praktiken nĂ„got som ofta inte alls genomförs. Eller om det görs sĂ„ Ă€r det bara en flyktig reflektion av antal kvinnor eller mĂ€n som berörts av Ă€rendet. 

Undantaget Ă€r förskola och skola, biblioteket och kulturen. Anledningen Ă€r att det finns viktiga styrdokument som gör att jĂ€mstĂ€lldhet fĂ„r en sjĂ€lvklar plats lite mer per automatik. Åtminstone i förvaltningarnas skrivna dokument. Hur det ser ut i praktiken Ă€r fortfarande svĂ„rt att fĂ„ grepp om? DĂ„ krĂ€vs utbildningsinsatser, att statistik samlas in, och att det utvĂ€rderas hur det har gĂ„tt. NĂ„gra sĂ„dana resultat finns inte att finna.

Inom mĂ„nga omrĂ„den sĂ„ lyser jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„gor med sin frĂ„nvaro, sĂ€rskilt nĂ€r det kommer till socialförvaltningen blir det tydligt att jĂ€mstĂ€lldhetsanalys reducerats till att resonera om individer. DĂ€r jĂ€mstĂ€lldhet blir en frĂ„ga som Ă€r icke applicerbar pĂ„ majoriteten av Ă€rendena. Feministiskt initiativ har skrivit motioner om införande av jĂ€mstĂ€lldhetsrĂ„d och jĂ€mstĂ€lldhetsstrateg redan i mars 2019. Ännu över 2 Ă„r senare har vi inte fĂ„tt nĂ„got svar av majoriteten angĂ„ende detta. 

Det Àr pÄ tiden att jÀmstÀlldhet blir ett prioriterat omrÄde i Gnesta kommun igen. Vi vill se ett jÀmstÀllt Gnesta, och det kan inte vÀnta utan behöver pÄbörjas redan nu.

Förtydligande 6/7: Feministiskt initiativ Gnesta har tagit del av jĂ€mstĂ€lldhetsplanen i Gnesta kommun 2015-2020. Artikeln vi skrivit handlar om att det saknas en plan för hur jĂ€mstĂ€lldhet skall implementeras i verkligheten, utan en jĂ€mstĂ€lldhetsstrateg och jĂ€mstĂ€lldhetsrĂ„d. 

Karta: Gnesta Kommun