Klimatanpassningen kan inte vänta i Gnesta

Vår region drabbades inte hårdast av det senaste ovädret, men vi kan inte alltid räkna med samma tur. Tidigare analyser visar att vattenståndet i Frösjön kan stiga över en meter vid ett så kallat 100-årsregn, skriver Ajla Stenholtz (Fi), Per Sicking (V) och Maria Carlén Lindwall (MP).

Vår region drabbades inte hårdast av det senaste ovädret, men vi kan inte alltid räkna med samma tur. Tidigare analyser visar att vattenståndet i Frösjön kan stiga över en meter vid ett så kallat 100-årsregn, skriver Ajla Stenholtz (Fi), Per Sicking (V) och Maria Carlén Lindwall (MP).

Foto: Henrik Norling

Debatt2023-09-08 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det har inte undgått någon hur besvärligt det blir när oväder liknande Hans drar in över landet. På flera håll i Sverige har människor kämpat med att hantera de enorma vattenmassorna som orsakat skador och försvårat samhällsviktiga funktioner. Tyvärr kommer liknande situationer uppstå i allt högre utsträckning i takt med klimatförändringen. Både torka, översvämning, ras, skred och erosion är några exempel på de utmaningar vi står inför som samhälle. Utöver att minska våra växthusgasutsläpp måste vi också planera och anpassa oss inför pågående och kommande konsekvenser av klimatkrisen. 

Vår region drabbades inte hårdast av det senaste ovädret, men vi kan inte alltid räkna med samma tur. Tidigare analyser visar att vattenståndet i Frösjön kan stiga över en meter vid ett så kallat 100-årsregn. I värsta fall kan flera gator i Gnesta centrum stå under vatten, med kostsamma skador på intilliggande fastigheter som följd. I det föråldrade ledningsnätet leds regnvatten på vissa håll bort med avloppsvattnet, vilket kan leda till obehagliga problem vid ett riktigt skyfall.

För att göra Gnesta bättre rustat och mildra konsekvenserna av både översvämningar och andra former av extremväder krävs både förebyggande åtgärder och stärkt beredskap. Idag lyser dock insikten om klimatkrisens allvar med sin frånvaro. Sedan 2015 har Svensk försäkring och IVL Svensk Miljöteknik granskat kommunernas arbete med klimatanpassning. I den senaste rankingen hamnar Gnesta tyvärr nästan på sista plats med 2,5 poäng av 33 möjliga. 

Trots storslagna planer för nya bostadsområden saknas en tydlig bild av hur vi ska bygga ett motståndskraftigt och hållbart samhälle. I kommunens riktlinjer för markanvisning och exploatering hänvisas till den utdaterade miljö- och hållbarhetsplanen från 2013. Arbetet med att ta fram en ny hållbarhetsplan – som enligt majoriteten skulle bli klar innan årsskiftet – har återigen blivit försenat. 

Vi från Feministiskt initiativ, Miljöpartiet och Vänsterpartiet hoppas att sommarens extremväder i Sverige och runt om i världen ska få alla partier att ta klimatkrisen på allvar och rusta för dess konsekvenser. De investeringar vi gör idag i omställning och klimatanpassning kommer att bespara oss stora kostnader i framtiden. Vi hoppas att de styrande partierna prioriterar denna fråga då den är angelägen för vår trygghet och för att Gnesta ska fortsätta vara en attraktiv kommun.