Klimatmässigt behöver vi varken Bromma eller Skavsta

För att klara flygets andel av koldioxidbudgeten måste bränsleanvändningen 2025 bli högst 80 procent av dagens nivå, och högst 65 procent år 2030, skriver Björn Kjellström (MP).

För att klara flygets andel av koldioxidbudgeten måste bränsleanvändningen 2025 bli högst 80 procent av dagens nivå, och högst 65 procent år 2030, skriver Björn Kjellström (MP).

Foto: Sandra Nordin

Debatt2021-05-19 05:45
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Flygresandet måste minskas drastiskt under de närmaste tjugo åren. Annars kan vi inte nå klimatmålen och undvika en utveckling som riskerar att äventyra livsmiljön redan för nästa generation. Flygtrafikens andel av den nationella utsläppsram som Klimatledarskapsnoden vid Uppsala universitet räknat fram, och som koldioxidbudgetar för bland annat Södermanland och Nyköpings kommun bygger på, är förbrukad inom sex år med den flygtrafik som gällde 2019. Det är uppenbart att utsläppen måste minskas snabbt.

 

Fram till omkring 2040 är införande av biodrivmedel och minskat flygresande de enda åtgärder som kan få tillräcklig effekt. Elektrifiering av flyg och produktion av elektrobränslen kan nämligen knappast få stor betydelse innan dess. Biodrivmedel behövs också för vägtrafik, arbetsmaskiner och sjöfart samtidigt som tillgången begränsas av vad som kan produceras hållbart. Enligt Naturskyddsföreningens rapport "Fossilfritt, förnybart, flexibelt" från 2019, som tycks vara den enda kompletta visionen av energiförsörjningen i ett framtida fossilfritt Sverige, kan därmed bränsleanvändning för flyg bli högst 30 procent av dagens år 2040.

För att klara flygets andel av koldioxidbudgeten måste bränsleanvändningen 2025 bli högst 80 procent av dagens nivå, och högst 65 procent år 2030. Hur detta påverkar belastningen på Arlanda är svårt att uppskatta, men om trafiken antas minska i takt med energianvändningen blir det gott om utrymme att hantera den trafik som nu använder Skavsta och Bromma, från någon gång mellan 2025 och 2030. Slutsatsen måste bli att det inte är motiverat att hålla igång dessa flygplatser för passagerartrafik under särskilt många ytterligare år. 


De dramatiska nedskärningar av flygresandet som nu krävs medför givetvis en hel del omställningsproblem. Bättre tågförbindelser inom Sverige och Europa måste skapas. En helt ny bränsleförsörjning måste byggas upp. Jobb försvinner och ersätts av nya med andra kompetenskrav. Populära semestermål kan inte besökas lika ofta. Att man inte längre kan flyga från Skavsta och Bromma blir knappast det största problemet. 

Att minska flygresandet kräver politiskt mod, men tycks tyvärr ofrånkomligt. Uppgiften för politikerna i de partier som tar klimatfrågan på allvar måste vara att genom konstruktivt samarbete minimera de olägenheter som omställningen medför. Det duger inte längre att vänta ut varandra och avstå från att agera, för att slippa de besvärliga besluten.