Vi befinner oss mitt i en våldsspiral med skjutningar och sprängningar så gott som dagligen. Det dödliga våldet har trängt in i hemmen och riktas mot andra gängkriminella, mot deras anhöriga och mot människor som inte har ett dyft med saken att göra. Som blir måltavlor när de ligger och sover, är på väg till jobbet eller som har samma efternamn som ett tilltänkt brottsoffer.
Förövarna är unga. Det räcker med några snabba tryckningar på mobilen för att de ska hitta hem till nästa brottsoffer. För på söktjänster som Ratsit och Mrkoll ligger våra personuppgifter helt öppet. Där finns adressuppgifter, man ser vilka som bor i hushållet, hur gamla de är, vad bostaden är värd, vilken bil familjen har och så vidare. Det är unikt för Sverige.
Söktjänsterna är skyddade av grundlagen och då gäller inte GDPR. Det är en himmelsvid skillnad mellan skyddet för den personliga integriteten på nätet och i den verkliga världen.
Vi har länge varnat för att söktjänsterna är ett perfekt verktyg för en rånare eller en inbrottstjuv som vill hitta hem till en äldre, ensam människa och utsätta denne för ett rån eller inbrott. Men problemet är bredare än så. Och växande. Söktjänsterna kan också användas av gängkriminella för att hitta hem till offentligt anställda och deras familjer, av utländska säkerhetstjänster i jakten på nyckelpersoner i samhället och av al-Qaida som, sedan terrornivån höjdes, kan samla in uppgifter om oss.
Det senaste är att gängkriminella skriver sig hos andra för att inte själva bli hittade. Och det har husägaren ingen aning om för Skatteverket informerar inte. Självklart borde man få en underrättelse via Kivra eller liknande om någon vill skriva sig hemma hos en. Och kunna säga ifrån om det är fel.
Men vi måste också ändra grundlagen. De regler som tillåter söktjänster att lägga ut personuppgifter är tjugo år gamla. De infördes när internet var nytt. Men KU, som bereder grundlagsändringar inför riksdagsbeslut, varnade för att det skulle kunna bli rena personregister på nätet. Så har det blivit – med råge.
Sedan dess har politikerna ändrat grundlagen stegvis. Söktjänsterna får inte längre lägga ut uppgifter om religion, politisk åsikt eller sexuell läggning. Och helst vill politikerna även stoppa söktjänsterna från att lägga ut uppgifter om brottsdömda, men där de inte överens. En utredning tittar på möjligheterna att skydda offentliganställdas personuppgifter.
Men oss andra lämnar politikerna i sticket. Och man ska kunna vara trygg i sitt hem.
Villaägarna kräver att regeringen, med Gunnar Strömmer som ytterst ansvarig, täpper till kryphålet i grundlagen och vrider verktyget ur händerna på de kriminella.