Det var inte många år sedan då landsbygdssamhällenas invånare kände att de fick gå med mössan i hand när en fråga behövde tas upp med företrädare för kommunen. 

Inför bildandet av Kiladalens Utveckling AB, 2012, genomförde vi en så kallad LEA (Lokalekonomisk analys) som visade att den lilla landsbygdsorten Stavsjö levererade ett överskott till Nyköpings kommun på 4 miljoner kronor årligen. Kommunens skatteintäkter från invånarna överskred nämligen kommunens kostnader, till stor del förklarat av att notan för sociala åtaganden ofta är lägre på landsbygden än i tätorten.  I en paneldebatt i Runtuna inför valet 2014 konfirmerade samtliga politiska ledare på en direkt fråga av debattledaren att man stod bakom utredningens slutsatser. Om bilden är oförändrad har invånarna levererat 40 miljoner kronor mer än vad de fått tillbaka under de 10 år som gått.

Under samma tidsperiod har vi kunnat konstatera att lejonparten av kommunens investeringar i bostadsområden, industrimark och gemensamma anläggningar för idrott och kultur hamnat i centralorten. Samtidigt har kommunens allmännyttiga bostadsbolag under hela den här tiden haft som ägardirektiv att inte bygga lägenheter på landsbygden, vilket drabbat orter som Stavsjö.

Så vad har invånarna som saknar makten att styra över det här penningflödet gjort? Jo de har bildat ett lokalt utvecklingsbolag där en tredjedel av alla hushåll är delägare och där ingen kan berika sig på den vinst som bolaget eventuellt gör. Man kan beskriva bolaget som ett slags kooperativt aktiebolag där vinsten återinvesteras i bygden.

Den gamla skolan i Stavsjö hade stått tom i sju år men belastat kommunen med dryga kostnader för uppvärmning, räntor och avskrivningar (Kapitaltjänstkostnader i kommunens bokslut). Genom att avyttra skolfastigheten gjorde kommunen en vinst redan efter några år. Genom förvärvet har Kiladalens Utveckling kunnat bygga 20 hyreslägenheter till kommunens invånare; befolkningen har ökat och nya skatteintäkter har realiserats. Förutsättningen för att kommunens skola i Ålberga inte läggs ner har ökat genom att barnfamiljer flyttar in i de hus som öppnas upp i och med de nya hyreslägenheterna.

Det kan finnas fler exempel att ta fram i Nyköpings kommun där kommunen och SVB-bolag utan privata vinstintressen kan bedriva landsbygdsutveckling utan att det kostar skattebetalarna något. Ett exempel är att planlägga mark att bygga hyreslägenheter på. Då är kommunen en möjliggörare. Landsbygdsutveckling är inte en fråga om girighet utan just gemensam utveckling, och ideella krafter stiger fram när människor ser att det händer saker.