Lärarlönerna placerar Gnestas skolor i bottenligan

Av de drygt 160 kommuner som hittills rapporterat in lönerna hamnar Gnesta i den skamliga bottenligan. Kommunen kan inte bara abdikera från sitt ansvar eller stå frågande inför lärarbristen, skriver Åsa Fahlén och Gunilla Norberg, Lärarnas Riksförbund.

Av de drygt 160 kommuner som hittills rapporterat in lönerna hamnar Gnesta i den skamliga bottenligan. Kommunen kan inte bara abdikera från sitt ansvar eller stå frågande inför lärarbristen, skriver Åsa Fahlén och Gunilla Norberg, Lärarnas Riksförbund.

Foto: Alexander Olivera/TT

Debatt2020-11-11 05:52
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Legitimerade och behöriga lärare är det som spelar störst roll för elevernas kunskapsresultat. Därför borde samtliga kommuner ta sitt ansvar för att bekämpa lärarbristen. Dessvärre visar Lärarnas Riksförbunds nya lönestatistik att alltför många kommuner, liksom Gnesta, smiter undan ansvaret. Det är förödande för svensk skola. 

Trots att lärarlönerna har haft en svagt positiv utveckling de senaste åren, har det inte på långa vägar förmått rubba det orimliga faktum att lärarutbildning är en olönsam investering. Sacos senaste livslönerapport bekräftar återigen att hälften av lärarutbildningarna fortsatt innebär en ekonomisk förlustaffär för individen. Efter att studielånen är betalda har lärare lägre lön än många yrken som endast kräver gymnasieutbildning. Ska lärare återigen få en livslön som gör det mödan värt att utbilda sig så måste uppvärderingen av lärarlönerna fortsätta. Det är viktigare än någonsin för att vi ska få fler att välja, stanna i och även återvända till läraryrket.

Med tanke på de historiskt stora satsningarna på kommunsektorn i regeringens budget borde kommunernas kassakistor inte eka helt tomma. Men att de inte öppnas för höjda lärarlöner är uppenbart när man granskar löneutvecklingen bland Lärarnas Riksförbunds kommunalt anställda medlemmar under 2020. Årets utfall på 2,4 procent i snitt är det sämsta sedan 2012. Ynka snittökningar på en procent i en del kommuner är direkt nedslående. Och inte bara med tanke på lärarbristen men också med tanke på lärarnas extra ansträngningar under Coronapandemin.

Av de drygt 160 kommuner som hittills rapporterat in lönerna hamnar Gnesta i den skamliga bottenligan. Här får lärare och studie-och yrkesvägledare en snittökning på endast 1,8 procent. Det är ett riktigt uselt utfall. Kommunen kan inte bara abdikera från sitt ansvar eller stå frågande inför lärarbristen, utan måste göra något åt den.

Ta i stället efter Karlskrona kommun som föredömligt ger lärarna och vägledarna en löneökning på 4,2 procent i snitt. Det är sådana siffror som vi skulle behöva se i hela landet. Det är där alla behöver hamna om vi på allvar ska kunna bekämpa lärarbristen. 

Lärarutbildningen måste löna sig. Endast så kan vi mota lärarbristen och säkra elevernas rätt till god utbildning. Samtliga kommuner måste ta sitt ansvar för att uppvärdera läraryrket. Så även Gnesta kommun.