Låt fler elever driva företag i skolan

UF-företagandet har en socioekonomiskt utjämnande effekt. Det är bra eftersom entreprenörskapet måste bli en möjlig bana i arbetslivet för fler sörmlänningar, skriver Sofia Sjöström  och Josefin Holmgren.

UF-företagandet har en socioekonomiskt utjämnande effekt. Det är bra eftersom entreprenörskapet måste bli en möjlig bana i arbetslivet för fler sörmlänningar, skriver Sofia Sjöström och Josefin Holmgren.

Foto: Pressbild

Debatt2024-12-10 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Södermanland behöver fler företagare. Det är i företagen som välstånd, innovationer och arbetstillfällen skapas – allt det som gör vardagen bättre för oss alla. Fler företagareskulle stärka den lokala ekonomin och bidra till levande samhällen. 
Utmaningen vi står inför är tydlig: Södermanland har en låg andel företagare, och många av dagens företagare närmar sig pensionsåldern. För att möta framtidens behov måste vi underlätta för fler unga att bli företagsamma – att våga starta egna företag eller ta över befintliga genom ägarskiften. 

En avgörande pusselbit i detta är Ung Företagsamhet (UF) som sedan 1980 möjliggjort för skolelever att starta, driva och avveckla företag under ett läsår. Erfarenheten från UF ger eleverna ovärderlig kunskap om företagande och ökar sannolikheten att de i framtiden vågar starta riktiga företag. Men i dagsläget får endast 37 procent av Södermanlands gymnasieelever ta del av de möjligheter som UF-företagandet innebär, trots att entreprenörskap är en del av examensmålen för många gymnasieprogram. Här finns en stor potential att skapa fler unga entreprenörer och framtida företagsledare. 

En ny treårig studie, som genomförts med 1 100 elever på 31 skolor runt om i landet, visar att UF-företagande har flera positiva samhällseffekter. UF-elever utvecklar större förmågor inom företagande, men de upplever också en större utveckling gällande problemlösning, initiativförmåga och sociala färdigheter jämfört med kontrollgruppen. 
Detta är inte bara viktigt för att öka det framtida företagandet, utan stärker även elevernas möjligheter på den arbetsmarknad som i allt högre grad kräver sådana entreprenöriella kompetenser. Sedan tidigare vet vi att de som drivit UF-företag oftare blir chefer, tjänar bättre och har färre arbetslösa dagar. 

UF-företagandet har en socioekonomiskt utjämnande effekt. Det är bra eftersom entreprenörskapet måste bli en möjlig bana i arbetslivet för fler sörmlänningar. Studien visar att UF-företagande har en extra positiv påverkan på elever som kommer från icke-akademiska hem och på elever med lågt självförtroende vad gäller akademiska prestationer. Genom att öppna företagandet som en möjlighet för fler kan vi minska sårbarheten på den lokala arbetsmarknaden och förbättra sysselsättningen. 

UF har dessutom en särskilt stark påverkan på unga kvinnor, som i högre grad vågar ta klivet och starta eget. Idag utgör kvinnliga företagare en låg andel av det totala företagarkollektivet i Södermanland. Fler kvinnor som företagare skulle skapa nya karriärvägar och fler kvinnliga chefer. 
Deltagande i Ung Företagsamhet i skolan sänker helt enkelt trösklarna så att fler vågar ta klivet och testa på livet som företagare. Även de som väljer bort företagande får nya kompetenser och bättre chanser på arbetsmarknaden. Att stärka ungas företagsamhet gynnar både individerna och Södermanland i stort.