Låt inte högre utbildning bli en klassfråga i Sörmland

Regeringens förslag om kraftigt höjd ränta på studielånet riskerar att öka den sociala snedrekryteringen till högre studier. Det minskar viljan till att utbilda sig, skriver Patrik Nilsson och Markus Karlén, fackförbundet Akavia.

Regeringens förslag om kraftigt höjd ränta på studielånet riskerar att öka den sociala snedrekryteringen till högre studier. Det minskar viljan till att utbilda sig, skriver Patrik Nilsson och Markus Karlén, fackförbundet Akavia.

Foto: Jessica Gow/TT

Debatt2022-01-15 05:42
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringens förslag om en tiodubblad höjning av räntan på CSN-lånet riskerar att höja trösklarna till högre utbildning i Sörmland. Det kan särskilt drabba socioekonomiskt svaga grupper.

Nu i höstas presenterade regeringen ett förslag om höjd ränta på studielån. Förslaget som föreslås börja gälla från 2023 berör alla som tagit studielån sedan 1989 eller som planerar att ta studielån i framtiden.

Räntehöjningen är tänkt att finansiera ett omställningsstudiestöd som ska riktas till de som vill vidareutbilda sig eller byta yrkesbana senare i karriären, en satsning som Akavia välkomnar. Men att finansiera omställningsstudiestödet genom att höja räntan på studielån riskerar att höja trösklarna till högre utbildning. Inte minst gäller det socioekonomiskt svaga grupper, till exempel från studieovana hem.

 

En viktig och utmärkande del i det svenska utbildningssystemet är att tillgången till högre utbildning inte kopplas till individens ekonomiska resurser. Det är med andra ord inte storleken på plånboken eller sparkontot som avgör vem som har tillträde till en akademisk utbildning. 

I Sörmland studerade under år 2020 14 027 personer med studiemedel. Om regeringen går vidare med förslaget om en höjd ränta på studielånet riskerar en stor del av dessa samt tidigare och framtida låntagare i Sörmland att påverkas.

Den föreslagna chockhöjningen av räntan är ett unikt avsteg från gällande ordning där räntan på CSN-lånet är tänkt att täcka administrativa kostnader kopplade till lånet. Detta öppnar för att även framtida arbetsmarknadsreformer finansieras med en ännu högre ränta.

Akavia menar därför att:

• Tillgången till högre utbildning inte ska ställas mot yrkesverksammas möjligheter till kompetensväxling. Satsningar på omställning för yrkesverksamma är bra men det finns andra sätt att finansiera omställningsstödet än att låta redan skuldsatta studenter stå för notan.

• Regeringens förslag riskerar att öka den sociala snedrekryteringen till högre studier. Det minskar viljan till att utbilda sig, i ett läge där Sverige behöver mer utbildad arbetskraft.

• Trösklarna till högre utbildning bör sänkas – inte höjas. Högre utbildning får aldrig bli en klassfråga. Alla ska ha samma möjligheter att gå den akademiska vägen.

 

Socialdemokraternas vision om att Sverige ska vara ett modernt välfärdsland som bygger på sammanhållning och kunskap ställer krav på ett välfungerande utbildningssystem som är tillgängligt för alla. Därför uppmanar vi utbildningsminister Anna Ekström att ompröva beslutet och hitta en alternativ finansiering för omställningsstudiestödet.