Lokala leveranskedjor stärker industrins omstart

I kölvattnet på pandemin finns behov av att skapa mer lokala leveranskedjor för industrin. Förutsättningarna är goda att då kunna stärka kluster som fordonsindustri i Södertälje och grön stålproduktion i Oxelösund, skriver Christer Asplund och Peter Nygårds.

I kölvattnet på pandemin finns behov av att skapa mer lokala leveranskedjor för industrin. Förutsättningarna är goda att då kunna stärka kluster som fordonsindustri i Södertälje och grön stålproduktion i Oxelösund, skriver Christer Asplund och Peter Nygårds.

Foto: Tommy Kägo

Debatt2020-11-26 05:10
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tungviktare i näringslivet ser i kölvattnet på pandemin att det finns behov av att skapa lokala leveranskedjor. Marcus Wallenberg är tydlig om att de ”nuvarande leveranskedjorna har fått sig stopp och törnar”. 

I klartext innebär det nya industriella landskapet att krav ställs på lokalt samarbete där de stora avstånden till politiskt instabila leveranskedjor väljs bort. Kulturkrockar, icke-rationella beslutsprocesser och korruption blir dystra erfarenheter. Vad vill till exempel Huawei och vem styr vem?

Via lokala värdekedjor underlättas bygget av ett robust leverans­system präglad av tillit. 

Ta det stora klustret av företag – 7 000 till antalet – i Gnosjöregionen. Här har lokala kompetenser vuxit ihop i ett kluster. Den ena maskinparken är den andres reservutgång. I ett sådant ekoklimat blir summan av de lokala nätverken en värdekedja som ger konkurrenskraft. Decennielånga erfarenheter ackumuleras och ger utrymme för investeringar i kompetens, produkter och export. 

Även om Gnosjö-klustret är ett av de största i Norden noteras att det finns många andra som presterat lokala värdekedjor. Industriella platser har lyckats bygga konkurrenskraftiga ekosystem, till exempel Mariestad med sitt Electrivillage, Västerås (elektroteknik), Kista/Stockholm (IT), Linköping (bildhantering), Göteborg/Södertälje (fordon), Skellefteå (energilagring), Skövde (spelindustri), grön stålproduktion i Luleå, Borlänge och Oxelösund. Och vilken plats hårdsatsar på att utveckla värdekedjor för digitala tjänster?

När Marcus Wallenberg talar om att lokala värdekedjor kan skapa ett industriklimat med nya förutsättningar i kölvattnet på pandemier och många andra osäkerhetsfaktorer så ger det bränsle i debatten kring ”Omstart Sverige”. Hur kan vi förena omstarten med ambitioner kring hållbara industriella investeringar, med mycket av ingenjörskraft, skapar vi värdekedjor som ger konkurrenskraft.

Varför ska det industriella Norden utsätta sig för ökad risk med osäkra leveranser om det några 100 meter bort ligger ett företag med kompetens som kan erbjuda det som saknas? Varför utsätta sig för risker att gå runt jorden och leta efter någon potentiell part? Priset kan bli högt när någon av värdekedjans länkar brister. 

Tänk om pandemins betydelse kan bli att Sverige upptäcker att det vi redan har – hög ranking av den viktiga tillitsfaktorn – ger oss goda förutsättningar att stärka våra industriella kluster. Den lokala värdekedjan kan därmed stabiliseras. Den kan också skapa nya arbetstillfällen. 

Samverkan mellan stat, region och näringsliv för att främja regionala värdekedjor, ger stimulans av sysselsättning. Verktygen känner vi: utveckling av infrastruktur, hållbara investeringar, stimulans av innovationer. För en effektiv ”Omstart Sverige” är denna betoning av lokala insatser för egna värdekedjor avgörande.