Den nödvändiga omställningen av energiförsörjningen kräver stora investeringar. Det brådskar om inte våra barnbarn skall drabbas av svåra konsekvenser av den klimatförändring vi har startat.
Ändå har vi politiker som vill skjuta på investeringar för att de svenska bidragen är små eller hellre vill investera i andra länder för att det blir billigare. De har inte förstått att alla utsläpp måste upphöra eller kompenseras, och att de stora besluten för svensk del måste tas inom de närmaste fem åren om vi skall klara vår del av uppgiften.
Men nu visar det sig att klimatinvesteringar ger många nyttor, vid sidan av bromsad global uppvärmning. Tre miljöforskare (Eva Alfredsson, Mikael Karlsson och Nils Westling) vid KTH i Stockholm har funnit en rad samhällsnyttor som, oavsett klimatnyttan, kan motivera klimatinvesteringarna. Vinsterna är betydande, är slutsatsen av den samlade forskningen om så kallade sidonyttor av klimatåtgärder.
Men tyvärr visar sammanställningen också att denna kunskap sällan tillämpas i politiskt beslutsfattande.
Den viktigaste sidonyttan är förbättrad luftkvalitet. Dålig luft orsakar knappt 8 000 dödsfall i Sverige årligen och stora ohälsotal, med kostnader på flera tiotals miljarder kronor varje år. Trafiken är en av de viktigaste orsakerna till dessa kostnader. Åtgärder mot trafikens klimatpåverkan minskar också luftföroreningarna och dödsfallen.
Andra viktiga sidonyttor är:
Energieffektivisering och övergång från fossila till förnybara energikällor minskar beroendet av energiimport, stärker energisäkerheten och sänker energikostnaderna;
Klimatåtgärder inom jordbruket kan ge bördigare jord och bättre vattenkvalitet, vilket kan ge ökad skörd och rikare biologisk mångfald;
Odling av energigrödor och tillvaratagande av hyggesrester ger arbetstillfällen på landsbygden;
Mer växtbaserad mat kan minska den globala dödligheten.
Mer aktivt resande med cykling och promenad ger stor sidonytta i form av bättre hälsa.
Att satsa stort på klimatåtgärder är alltså inte att bränna pengar i ett svart hål. Det är investeringar som förräntar sig genom stora vinster inom hälsa och ekonomi, och bidrar till ett hållbart samhälle på många sätt. Så vad väntar vi på? Hindret för omställningen är kortsiktigt stuprörstänkande. Dags för de politiska bromsklossarna att tänka om!