I Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet får upphandling bottenbetyg hos majoriteten av Sveriges kommuner. Sörmlands län är inget undantag, upphandling får lägst betyg i flera av länets kommuner när företagarna får säga sitt.  I Svenskt Näringslivs senaste företagarpanel fick de tillfrågade företagen svara på frågor om hur de upplever processen kring offentlig upphandling. 

2020 innebar ett skarpt fall för många företag och flera branscher har fått uppleva ett nästintill totalt stopp på efterfrågan. När efterfrågan sjunker har det offentliga möjlighet att vara en stabil kund. Genom att större upphandlingar delas upp i mindre, genom att förenkla upphandlingsdokumenten och minska administrationen kan kommunerna bidra till att fler företag har möjligheter att bli leverantörer.  För företag i kris kan det vara helt avgörande. Att minska den kommunala kostymen och istället upphandla tjänster är en av de viktigaste åtgärderna för att stimulera näringslivet. 

2019 var antal anbud per upphandling 4,5 i genomsnitt, upp från 4,3 året innan. Det är en positiv utveckling. Samtidigt kom endast ett anbud in i var femte upphandling. Siffrorna säger heller ingenting om de inkomna anbuden uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget. Anbuden är därmed för få för att en reell konkurrens ska uppstå, något som missgynnar både upphandlande myndigheterna, skattebetalarna och de företag som går miste om affärer för att de av olika anledningar väljer att inte lämna anbud. Det finns en rad olika anledningar varför företagen väljer att inte lämna anbud. 67 procent av länets företag uppger att de väljer att avstå på grund av att för stort fokus läggs på låga priser. 58 procent av företagen uppger att administrationen var för omfattande.

Av de tillfrågade företagen önskar 35 procent att upphandlingarna primärt fokuserar på kvalitet, inte pris. 26 procent önskar mer relevanta kravspecifikationer och 26 procent önskar att det finns en större transparens över hur anbuden utvärderas. Sammantaget med en rad andra önskemål om förbättring skulle detta bidra till att fler företag lämnade anbud. 

Coronaåret 2020 har satt djupa spår hos företagen men också i de offentliga finanserna. Finansiering av välfärden och kommunernas alltmer ansträngda ekonomi kräver en ökad kostnadseffektivitet och kvalitetsmedvetenhet. Svenskt Näringsliv har i en rapport från 2019 gjort beräkningar på att offentlig sektor kan spara mellan 70 – 100 miljarder kr genom att bilda effektivare inköpsorganisationer, där kategoristyrning är en bärande del, och genom att tillföra högre kompetens i förvaltningarna.