Märklig märkning slår mot sörmländsk kyckling

När det gäller den sörmländska kyckling- och kalkonuppfödning finns sedan många år tillbaka detaljerad statistik som visar en extrem låg förbrukning av antibiotika, tack vare god djurhälsa och djurvälfärd, skriver Jenny Andersson, Svensk Fågel.

När det gäller den sörmländska kyckling- och kalkonuppfödning finns sedan många år tillbaka detaljerad statistik som visar en extrem låg förbrukning av antibiotika, tack vare god djurhälsa och djurvälfärd, skriver Jenny Andersson, Svensk Fågel.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2023-09-21 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Regeringen måste omgående agera mot den snedvridna konkurrensen som i dag finns på den svenska livsmedelsmarknaden och som hotar den sörmländska kyckling- och kalkonuppfödningen. 

Orsaken till den snedvridna konkurrensen är att det idag inte är tillåtet att märka kyckling- och kalkonkött med en text som uppger att djuren är uppfödda utan antibiotikabehandling. Samtidigt tillåts att importerade livsmedelsprodukter märks med texten ”Uppfödda utan antibiotika”. 

Sverige har idag internationellt sett en extremt låg behandling med antibiotika vid uppfödning av kyckling och kalkon. Detta framgår tydligt i statistik från Statens Veterinärmedicinska Anstalt som visar på att antalet antibiotikabehandlade i svenska kyckling- och kalkonflockar är försumbart. 

Ytterligare kvitto på den mycket låga användningen av antibiotika vid uppfödning av kycklingar och kalkoner i Sörmland och i Sverige är EU:s resistentkartläggning. Där framkommer det tydligt att svensk kyckling och kalkon har låg förekomst av resistenta bakterier samt att resistentläget i många andra EU-länder är avsevärt sämre, inklusive som exporterar till Sverige.

När det gäller den sörmländska kyckling- och kalkonuppfödning finns sedan många år tillbaka detaljerad statistik som visar en extrem låg förbrukning av antibiotika, tack vare god djurhälsa och djurvälfärd. Detta kräver dock stora insatser från våra medlemmar och därför är det anmärkningsvärt att detta inte får framgå på köttförpackningar då vi agerar på EU:s öppna marknad.   

Regeringen har varit mycket tydlig med och fokuserat på att öka konkurrenskraften i svensk livsmedelsproduktion genom en uppdaterad Livsmedelsstrategi. Ansvarig minister har också poängterat att med en svensk, konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i grunden, och med inhemska företag som kan fortsätta sin produktion av livsmedel, skapas förutsättningar för en långsiktig, inhemsk livsmedelsberedskap. 

Vår bransch sysselsätter människor på landsbygden och på mindre orter i Sörmland. På drygt tio år har kyckling- och kalkonbönder minskat sitt klimatavtryck med 20 procent och ligger i framkant då det gäller hållbarhetsarbete för uppfödning av kycklingar och kalkoner. 

Om regeringen menar allvar med att arbeta för att stärka den svenska konkurrenskraften samt att bidra till en långsiktig, inhemsk livsmedelproduktion i Sörmland måste ansvarig minister agera snabbt för att skapa lika förutsättningar på den svenska marknaden för såväl inhemska som för utländska producenter av livsmedel. 

Det är nu hög tid för regeringen att visa att man menar allvar med Livsmedelsstrategin och gå från ord till handling!