Storstadsbor och personer med eftergymnasial utbildning är de som i högre grad söker och får en second opinion vid en cancerdiagnos. Dessutom framgår i en sammanställning av egna kliniska erfarenheter att second opinion bidrar till en effektivare handläggning för patienten vad gäller både diagnos och start av behandling. 

Second opinion finns inskrivet i patientlagen och ger patienter med särskilt allvarliga sjukdom rätt att komplettera den första läkarens bedömning med ett utlåtande från en annan läkare. Hur många cancerpatienter som erbjuds och erhåller detta vet vi inte, men en tidigare undersökning från Region Stockholm visar att det handlar om cirka 10 procent. Det är långt ifrån vad lagen rekommenderar.

Det primära målet med second opinion är att patienten ska garanteras att få den behandling som finns i vårdprogram och nationella riktlinjer. Den senaste tillgängliga utvärderingen av bland annat SVF (standardiserade vårdförlopp), visar dock att endast 42 procent procent av cancerpatienterna i Sverige år 2022 fick vård inom tider som regionerna själva satt upp. Detta trots att det tillförts många miljarder för att korta köerna. Variationen är dock stor mellan olika regioner men klart är att patienterna riskerar att drabbas av försenade diagnoser och därmed ökar risken för sämre överlevnad. Här kan second opinion bidra till förbättringar.

Enligt vår erfarenhet finns det även stora skillnader mellan olika cancerdiagnoser bland de som söker och får en second opinion. Bröstcancer är vanligaste diagnosen hos kvinnor och för män prostata- och tarmcancer. När det gäller många andra cancerformer, däribland njurcancer, är det ytterst få som söker eller erhåller en second opinion. 

Om en patient önskar en second opinion och ansvarig läkare inte erbjuder detta ska du som patient helt enkelt efterfråga det. Även om second opinion inte är en tydlig rättighet i formell juridisk mening har ansvarig vårdenhet ändå en skyldighet enligt lagen att bistå patienten i denna process. Om inte detta genomförs finns det bara en väg att gå för patienten; att själv med utdrag av aktuella journalhandlingar eftersöka möjligheten till en second opinion hos en annan vårdenhet, offentlig eller privat. Detta kan innebära att endast de med personliga resurser och starkare ekonomi erhåller denna möjlighet. 

För oss ter sig second opinion som ett snabbt och effektivt sätt att komma åt utmaningarna med ojämlikheter i vården. 

Att sjukvården inte ”hinner med” en second opinion är ett argument vi kan förstå men däremot inte acceptera vid en livshotande sjukdom som cancer. Ytterst är detta en jämlikhetsfråga för de årligen 70 000 svenskar som får en cancerdiagnos.