Minskat bistånd slår mot de allra fattigaste

Minskat bistånd inom klimat och miljö kan få till följd en ökad ström av klimatflyktingar. Minskat stöd för att stärka mänskliga rättigheter kan riskera att demokratiska processer i länder avstannar, skriver Viktoria Aspenberg och Hans Forsberg.

Minskat bistånd inom klimat och miljö kan få till följd en ökad ström av klimatflyktingar. Minskat stöd för att stärka mänskliga rättigheter kan riskera att demokratiska processer i länder avstannar, skriver Viktoria Aspenberg och Hans Forsberg.

Foto: Channi Anand/AP/TT

Debatt2022-06-29 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det svenska biståndet är en viktig del av kampen mot världens orättvisor. Vi har i vårt land varit överens om att ge en hundradel av våra gemensamma resurser som bistånd. Genom biståndet har Sverige arbetat med fattigdomsbekämpning, mot orättvisor och stöttat demokratin i många länder. Nu väljer regeringen att använda nästan 10 miljarder av Sveriges bistånd till kostnader inom landet för de människor som flyr Sverige från Ukraina. 

Självklart ska Sverige ge stöd och ta emot människor som flyr för sina liv, men det ska inte bekostas med biståndsmedel. Effekten av detta blir att Sverige, ett av världens rikaste länder, låter de allra fattigaste betala notan. En nota som vi har råd att betala själva.

Sveriges bistånd spelar roll för miljontals människor i de fattigaste länderna i världen. Det är familjer som får rent vatten, barn som får lov att gå i skola, kvinnor som får skydd från mäns våld, bönder som får hjälp för sina odlingar för att klara klimatkrisen. För många handlar det om att överleva dagen och får ett mer värdigt liv. I våra organisationer har vi sett många exempel på hur kvinnor och män genom det långsiktiga arbetet fått stöd att förändra sina liv och därmed också kan bidra till positiva förändringar i sitt närsamhälle och i sitt land.

De akuta humanitära insatserna ska undantas från nedskärningar, men vi menar att även nedskärningar i det långsiktiga biståndet riskerar att leda till akuta behov. Minskat bistånd inom klimat och miljö kan få till följd en ökad ström av klimatflyktingar. Minskat stöd för att stärka mänskliga rättigheter kan riskera att demokratiska processer i länder avstannar. 

Demokratin är ingen självklarhet i vår värld, tvärtom har antalet länder med demokratiska statsskick minskat dramatiskt under den senaste 10-årsperioden. Stödet för att stötta kampen för demokrati är oerhört viktigt. Biståndet behövs för att förebygga konflikter, konflikter som i sin tur kan leda till ännu fler flyktingkatastrofer.

Riksgäldens senaste prognos visar på ett svenskt budgetöverskott på 139 miljarder. Stödet till Ukraina är viktigt, men vi vänder oss mot att de allra fattigaste och mest utsatta i världen ska vara med och betala notan.