Det är nu 40 år sedan Nyköpings kvinnojour startades. Kvinnor och barn som sökt och fått hjälp genom samtal och skyddat boende får räknas i tusental. Andra kvinnor har ideellt gett av sin tid för att underlätta uppbrott från en våldsam man, ofta pappan till barnen vars barndom präglats av våld och övergrepp. Kvinnojouren som drivs utan vinstintresse har med bidrag från Oxelösund och Nyköping getts möjligheten att ha anställd personal som tillsammans med medlemmarna gett stabilitet och trygghet.

Läste i SN (30/3) om Moderaternas besök hos kvinnojouren i Nyköping. Den minnesgode vet att det var just Nyköpingsmoderaterna som tillsammans med övriga i den borgerliga alliansen körde ut kvinnojouren från sina lägenheter, utan att erbjuda något att flytta över till. Tack och lov blev det maktskifte vid det årets val. Det nytillträdda S-ledda styret löste frågan snabbt och elegant med nya för verksamheten anpassade lokaler. Idag arbetar kommunen och kvinnojouren i ett partnerskap där samarbete är a och o. 

Under den borgerliga alliansens styre var det annat. Skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn blev en kommersiell affärsidé. Skyddat boende lades ut för upphandling. Ett privat boende handlades upp där kvinnor och vuxna män ansågs kunna dela boende under samma tak, samtidigt som krav på kompetens hos företaget var underordnat. Upprördheten över denna styvmoderliga och oförskämda hantering av kvinnojouren var lika stor i Nyköping som idag i Falun, där Moderaterna tillsammans med KD, Centern, och SD beslutat att avgiftsbelägga plats på skyddade boenden då kvinnor och barn inte längre kan vara kvar i det egna hemmet. Efter högljudda protester har nu beslutet dragits tillbaka, men nu vet alla i Falun och i Nyköping att Moderaterna är ingen att hålla i handen när det kommer till att hantera vare sig kvinnojourer eller hjälpsökande kvinnor och barn.

Kvinnor och barn behöver tid och rådrum för att landa och komma igen när livet trasats sönder av våld. En trygg plats att vila på, där förståelse och kunskap präglar bemötandet. Där kvinnojourens anställda och frivilliga arbetar tätt samman med samhällets myndigheter som sluter upp och tar sitt ansvar för att skydda kvinnor och barn från ytterligare våld. Det minsta de behöver är knasiga politiska beslut som ställer kvinnojouren utan lägenheter eller som avgiftsbelägger det skydd kvinnor och barn är i behov.