Naturkrisen kräver mer långsiktiga politiska löften

Friska ekosystem med variationsrika skogar, ängar, våtmarker och orörda stränder utgör ett avgörande skydd mot klimatförändringens effekter i form av skyfall, översvämningar och oförutsägbar torka, skriver Karin Lexén med flera.

Friska ekosystem med variationsrika skogar, ängar, våtmarker och orörda stränder utgör ett avgörande skydd mot klimatförändringens effekter i form av skyfall, översvämningar och oförutsägbar torka, skriver Karin Lexén med flera.

Foto: Gorm Kallestad

Debatt2022-09-15 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde och lunden den gröna”. Så inleds Evert Taubes välkända visa, som så väl fångar vår kärlek till naturen och samtidigt beskriver ilskan och oron över hoten mot djur och natur. Texten skrevs i slutet av 60-talet, men är lika aktuell i dag.  

Sju av tio väljare oroar sig för förlusten av biologisk mångfald, visar en ny Sifo-undersökning. En ännu större majoritet, nio av tio väljare, anser att det är viktigt att regeringen för en politik som bevarar naturen och den biologiska mångfalden. 

Friska ekosystem med variationsrika skogar, ängar, våtmarker och orörda stränder utgör ett avgörande skydd mot klimatförändringens effekter i form av skyfall, översvämningar och oförutsägbar torka. Dessutom bekräftar forskningen att det gör oss gott att vara i naturen. Närheten till naturen ökar också insikten om hur beroende vi är av den.  En nära kontakt med naturen, bland annat genom friluftsliv, leder till att fler vill vara med och ta hand om den. Detta är ett skäl till att den unika svenska allemansrätten måste värnas. Den har i generationer säkerställt allmänhetens möjlighet att vistas i naturen.

Vi är djupt oroade över att ekosystemen försvagas och förstörs i snabb takt. Var tionde djur- och växtart i Sverige är i dag hotad och torskbeståndet i Östersjön har redan kollapsat. Av de ängsmarker som fanns för hundra år sedan, som bin och andra pollinatörer är beroende av, finns bara en procent kvar idag. Våra stränder fylls av skräp – inte minst plast. Då har vi bara lyft några exempel på hur allvarlig situationen är. 

I årets valrörelse var det dock skralt med politiska löften om naturkrisen. Kunskapen finns, men för många politiker verkar kortsiktiga, lättsålda förslag gå före konkret, lösningsorienterad politik. Vi uppmanar samtliga politiker att våga bortse från kortsiktiga lösningar och i stället ta långsiktiga beslut. Klimatkrisen och naturkrisen pågår med ökad styrka och allvar och vi förväntar oss att ni politiker tar dessa ödesfrågor på djupt allvar och drar upp konkret politik på vetenskaplig grund. 

Alla de hundratusentals människor som engagerar sig i våra organisationer, liksom en överväldigande majoritet av väljarkåren, förväntar sig en modig politik som löser naturkrisen och räddar vår natur till framtida generationer.