Den 30 november 2022 beslutade riksdagen att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandringen. De nya reglerna gör det möjligt för regeringen att genom förordning sätta upp ett försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU, förslaget är planerat att träda i kraft den 1 oktober. Kravet kommer att motsvara 80 procent av medianlönen, ungefär 26 500 kronor per månad.
I tillägg till detta har samarbetspartierna tillsatt en utredning för att reglerna kring arbetskraftsinvandring ska bli mer behovsanpassade. Dels ska villkoren kunna skärpas ytterligare med ett specifikt lönekrav, dels ska vissa yrkesgrupper kunna undantas från kraven och dels ska en möjlighet införas att helt stoppa vissa yrkeskategorier.
Förändringen behövs eftersom det försörjningskrav som rådde under det socialdemokratiska styret låg på endast 13 000 kronor per månad. Det är helt orimligt att arbetskraftsinvandra från andra sidan jorden för att utföra enkla jobb som kräver liten eller ingen utbildning, till en så låg lön. Ungdomar som söker sitt första jobb på en snabbmatsrestaurang ska inte behöva lönekonkurrera med arbetskraftsinvandrare från Bangladesh.
Omställningen till mer moderna regler för arbetskraftsinvandring har redan mött kritik, speciellt från de fåtal som tjänat stora pengar på billig arbetskraft. Men kritiken ekar tomt. Enligt Almega försörjs 354 000 arbetsföra personer mellan 20 och 64 år av sociala ersättningar och bidrag i stället för arbete. En förklaring till detta är att det ekonomiska utbytet av att ta ett arbete är lågt för stora grupper som i dag är bidragsförsörjda. En annan orsak är att många arbetsgivare har gjort sig beroende av arbetskraftsinvandring för att tillsätta låglönejobb, trots att det finns gott om arbetslösa i Sverige som skulle kunna utföra arbetet. Ytterligare ett antal arbetsgivare har satt i system att i praktiken sälja uppehållstillstånd via skenanställningar och utnyttja fattiga och utsatta migranter.
Samarbetspartiernas nya regler för arbetskraftsinvandring kombinerat med ett bidragstak och en mer kravbaserad integrationspolitik kommer leda till att fler arbetar i Sverige och färre går på bidrag. Ju fler som arbetar, desto starkare blir vår gemensamma välfärd. Ett fåtal arbetsgivare kommer behöva ställa om, men vi kommer alla vinna på en arbetskraftsinvandring som prioriterar hela Sverige och svenska löntagare.