Om fler ska få bredband krävs högre ambitioner

Målen för bredband behöver bli mer ambitiösa och medelstilldelningen mer realistisk för att Sverige ska klara framtidens utmaningar, skrver Magnus Leivik (M) och Monica Johansson (S), Region Sörmland.

Målen för bredband behöver bli mer ambitiösa och medelstilldelningen mer realistisk för att Sverige ska klara framtidens utmaningar, skrver Magnus Leivik (M) och Monica Johansson (S), Region Sörmland.

Foto: Eva Jensen

Debatt2020-10-09 05:59
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svenskarna gillar internet! Nästan alla i befolkningen använder det, och hela 9 av 10 invånare använder internet dagligen. För många är det helt otänkbart att inte vara uppkopplad, och antalet digitala funktioner och användningsområden ökar ständigt. 

I spåren av social distansering under pandemin har digitaliseringen fått extra kraft. Fler människor arbetar hemifrån på distans och många företag har påbörjat en omställning. Tjänster som vård och omsorg kan nu erbjudas digitalt, allt fler handlar på nätet och får det hemkört. I förlängningen kommer det förändra invånarnas kravställningar på boende, transporter och handel. 

Utbyggnaden av bredband de senaste tio åren har gått väldigt snabbt. På nationell nivå har idag 8 av 10 svenskar tillgång till fiber. Regeringens målsättning är att hela Sverige ska vara uppkopplat år 2025. Målet för år 2020 är att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s. Förra året hade dock färre än hälften av hushållen utanför tätort i Sörmland tillgång till fast bredband.

Samtidigt som nya tekniker som 5G och satelitinternet når allmänheten ökar kraven på snabb uppkoppling. Tillgång till användning utan upplevda begränsningar är för många lika viktigt som att det finns fungerande transportsystem. Man kan därför fundera om inte staten behöver betrakta tillgången till snabbt och säkert bredband som strategisk infrastruktur, på samma sätt som hamnar, motorvägar och järnvägsspår. 

Utbyggnaden av bredband har i huvudsak baserats på kommersiella förhållanden. Det innebär att tätbebyggda områden med skalfördelar nu har tillgång till bredband, men det återstår fortfarande många vita fläckar i Sörmland där det inte längre är ekonomiskt lönsamt ur ett företagsperspektiv att gräva ner fiber. 

Post- och Telestyrelsen rapporterar nu att investeringarna i utbyggt bredband nu minskar, och bedömer att minskningen kommer fortsätta. Myndigheten varnar därför för att resurserna inte räcker för att nå de nationella målen. Därför är det mycket positivt att regeringen i förslaget till statsbudget för 2021 aviserat satsningar både på utbyggt bredband och digital infrastruktur.  

Fokus måste ligga på människors behov oavsett var de bor. Målen för bredband behöver bli mer ambitiösa och medelstilldelningen mer realistisk för att Sverige ska klara framtidens utmaningar.