Ost och chark - en chans för svenska bönder

Vi vill uppmana den svenska lantbruksnäringen att erbjuda fler alternativ, både vad gäller ost och chark, skriver Håkan Wirtén och Anna Richert, WWF.

Vi vill uppmana den svenska lantbruksnäringen att erbjuda fler alternativ, både vad gäller ost och chark, skriver Håkan Wirtén och Anna Richert, WWF.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2019-11-30 05:24
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Produktion och konsumtion av kött utgör nästan 15 procent av våra globala klimatgasutsläpp och den svenska köttkonsumtionen står för hälften av de totala utsläppen från maten, enligt Jordbruksverket. Detta går att göra något åt – utvecklingen pekar åt rätt håll i Sverige. Förra året såg vi den lägsta konsumtionen på tio år. I Världsnaturfonden WWF:s nya Köttguide föreslår vi alternativa protein som baljväxter och ostar, gärna lokala. Här finns en chans för svenska bönder och andra företagare att slå sig in på en växande marknad.

Våra matvanor står i dag för en stor påverkan på vår planet och principen “mindre men bättre kött” behöver få mycket större genomslag. I årets nylansering av Köttguiden riktar Världsnaturfonden WWF ljuset mot två områden som hittills gått under radarn: osten och charkprodukterna. Visste du att den svenska andelen av den totala mängden ost vi äter fortfarande minskar starkt, något som vi inte ser när det gäller kött? Sedan EU-inträdet har konsumtionen av ost i Sverige ökat markant, mellan 1995 och 2018 ökade förbrukningen med 38 procent. Samtidigt har andelen svenskproducerad ost minskat stort. Det innebär att vi äter mer ostar som får rött ljus i Kött– guiden. De senaste åren har konsumtionen av de ostar som ersätter kött på tallriken, exempelvis halloumi, mozzarella och fetaost ökat kraftigt. 

När det gäller charkprodukter på restaurang finns det all anledning att fråga efter ursprung då detta oftast inte skrivs ut på menyn. Serranoskinka och parmaskinka görs av griskött från Spanien och Italien som får rött ljus i Köttguiden. Vi vet att antibiotikaanvändningen i dessa två länder ligger bland Europas högsta samt att en stor andel av den höga antibiotikaanvändningen är kopplad till grisproduktionen.

Vi vill uppmana den svenska lantbruksnäringen att erbjuda fler alternativ, både vad gäller ost och chark. Mejerier, slakterier och livsmedelsföretag bör utveckla nya produkter med smak och funktion i fokus – och ta fram ost och chark baserad på svensk råvara. Sedan behöver dagligvaruhandeln se till att tillgängliggöra dessa. WWF anser att det vore bra om mer ost av olika slag produceras i Sverige – här finns en chans för fler svenska bönder och mejerier att ta del av en växande marknad. Det är också extra viktigt att företag som importerar ställer höga krav på kött, ost och ägg. Inköpare har stora möjligheter att förbättra situationen i de länder de importerar ifrån, genom de krav som de ställer.