Pandemi och konflikt bakom sämre kvinnohälsa

Om inget görs för att minska mödradödligheten riskeras enligt rapporten ytterligare en miljon kvinnors liv till 2030, skriver Annelie Börjesson och Hans Forsberg, FN-förbundet.

Om inget görs för att minska mödradödligheten riskeras enligt rapporten ytterligare en miljon kvinnors liv till 2030, skriver Annelie Börjesson och Hans Forsberg, FN-förbundet.

Foto: Thoko Chikondi

Debatt2023-03-08 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Varje dag dör 800 kvinnor världen över till följd av komplikationer i samband med graviditet eller förlossning. Det innebär att en kvinna dör varannan minut av orsaker som kan förhindras. 

Dessa alarmerande siffror finns i en ny rapport från fyra FN-organisationer och Världsbanksgruppen som kartlägger hur kvinnors hälsa har utvecklats de senaste tjugo åren. Om inget görs för att minska mödradödligheten riskeras enligt rapporten ytterligare en miljon kvinnors liv till 2030, året då målen i FN:s utvecklingsplan Agenda 2030 ska ha uppnåtts. 

Pandemi och konflikt är två bakomliggande orsaker till allt sämre hälsa bland världens kvinnor. Coronapandemin har inneburit nya utmaningar som ökad fattigdom, stängda skolor, social isolering och att färre kvinnor på sikt får utbildning. Det gör att den tidigare positiva utvecklingen kan komma att brytas, varnar FN:s befolkningsfond UNFPA. Som en följd kan ytterligare två miljoner flickor komma att utsättas för kvinnlig könsstympning och ytterligare tio miljoner unga riskerar att giftas bort, enligt FN. 

Ett år efter Rysslands fullskaliga, olagliga och oprovocerade invasion i Ukraina har flyktingskapet ökat flickors och kvinnors utsatthet för våld, inklusive sexuellt våld, exploatering och misshandel. FN finns på plats och bistår över 120 000 personer som utsatts för könsbaserat våld. En tredjedel av de 200 000 födslarna i Ukraina under 2022 skedde på ett FN-stött sjukhus. 

Sverige är en stor bidragsgivare till FN:s humanitära organisationer, inklusive de som verkar för kvinnors rättigheter. Tidigare under våren presenterade Sida ökat stöd till arbetet mot kvinnlig könsstympning om 190 miljoner kronor. Samtidigt har också FN fått känna effekterna av Sveriges nya biståndspolitik. Stödet till UN Women och FN:s befolkningsfond UNFPA har minskats med en fjärdedel och svenska civilsamhällesorganisationer som informerar om och samlar in pengar till det globala jämställdhetsarbetet har fått drastiskt minskade anslag. 

Men pengarna behövs så länge som världen ser ut som den gör. Bara i Ukraina, Moldavien och kringliggande länder har UNFPA bett om 99 miljoner dollar för verksamheten under 2023. I det jordbävningsdrabbade Syrien räknar FN:s befolkningsfond med att nära 25 miljoner dollar behövs i form av flexibelt stöd för att bistå behövande. Också i länder som Iran och Afghanistan krävs fortsatta FN-insatser. 

Den 8 mars uppmärksammas varje år internationella kvinnodagen. Efter tidigare framsteg för kvinnors rättigheter är nu jämställdheten på global tillbakagång. I mitten av mars hålls FN:s kvinnokommission i New York. Där har FN-medlemmarna en viktig uppgift att, i ljuset av pandemi, konflikter och naturkatastrofer, verka för att stödet till världens kvinnor och flickor stärks.