Pengar till vården ska inte gå till kriminella

Det krävs stora ansträgningar från flera håll när systemhotande verksamhet i form av gängkriminella nu även tar sig in inom sjukvården, skriver sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) med flera.

Det krävs stora ansträgningar från flera håll när systemhotande verksamhet i form av gängkriminella nu även tar sig in inom sjukvården, skriver sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) med flera.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Debatt2024-01-17 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Välfärdsbrottslighet inom kommuner och regioner är ett växande problem. Regeringen arbetar brett för att bekämpa fusket och välfärdsbrottsligheten.

Regeringen har sedan tidigare tagit flera viktiga beslut för att bekämpa den kriminella ekonomin. Skatteverket har fått i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra folkbokföringen och fått möjligheten att använda dataanalyser för att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att kartlägga och analysera kommuner och regioners arbete mot välfärdsbrottslighet i hälso- och sjukvården. Utifrån detta ska Socialstyrelsen identifiera möjligheter att stödja arbetet mot välfärdsbrottslighet i kommuner och regioner samt föreslå åtgärder.

Regeringen arbetar med förslag för att lättare kunna kontrollera och utesluta oseriösa och kriminella aktörer inom upphandling, för såväl regioner som kommuner. Regionerna och kommunerna ansvarar för att invånarna har tillgång till en god vård och omsorg. Men det är vår uppfattning att landets kommuner och regioner behöver stöd för att kunna förhindra och hantera den här typen av brottslighet. 

Det krävs stora ansträgningar från flera håll när systemhotande verksamhet i form av gängkriminella nu även tar sig in inom sjukvården. Att oseriösa aktörer utnyttjar ersättningssystemen inom sjukvården för att finansiera kriminalitet innebär också att patienter riskerar att få bristfällig vård. Därför ska konsekvenser för patientsäkerheten också kartläggas. 

I hela Sverige står hälso- och sjukvården inför utmaningar med långa vårdköer och bristande tillgänglighet. I ett sådant läge är det särskilt viktigt att inte slå undan benen för alla seriösa privata vårdgivare som varje dag arbetar för att ge god vård till befolkningen. Nästan hälften av alla vårdcentraler bedrivs exempelvis i privat regi. Att omöjliggöra för privata alternativ som Socialdemokraterna har föreslagit skulle få förödande konsekvenser för tillgängligheten och valfriheten. 

Regeringen agerar nu utan att samtidigt omöjliggöra för andra alternativ än det offentliga. Det ska fortsatt vara möjligt att välja sin vårdcentral. Samtidigt måste vi se till att inga pengar som hade kunnat gå till finansiering av sjukvård eller skola ska hamna i gängens händer. 

Den organiserade brottsligheten kommer endast att bekämpas om den kriminella ekonomin stoppas. Ska vi kunna komma åt gängkriminaliteten måste vi även komma åt de verksamheter som finansierar och göder våldet. Den organiserade brottsligheten som vi nu ser inom hälso- och sjukvården är också ett hot mot patientsäkerheten, tilliten till det offentliga och alla de seriösa och professionella vårdgivare som finns i landet. Samlade ansträngningar krävs nu från såväl kommuner, regioner som nationell nivå för att få bort den organiserade brottsligheten från sjukvården.