Politiker, jobba för en grön kompetensomställning

Våra riksdagspolitiker behöver fatta de nödvändiga besluten för att trygghetsöverenskommelsen ska kunna nå sin fulla potential, skriver Martin LInder och Mari Carlquist, Unionen.

Våra riksdagspolitiker behöver fatta de nödvändiga besluten för att trygghetsöverenskommelsen ska kunna nå sin fulla potential, skriver Martin LInder och Mari Carlquist, Unionen.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2022-06-14 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Har du som kandiderar till riksdagen för Södermanlands län bestämt dig för vilken fråga som är viktigast att driva i valrörelsen? Låt oss berätta om en av de viktigaste frågorna för Unionens mer än 20 000 yrkesverksamma medlemmar i Östra Sörmland/Gotland.

Industrins processer måste ställas om och transporterna kraftigt minska sin klimatpåverkan för att vi ska nå klimatmålen. Men med denna gröna omställning av industrin följer även en kompetensomställning för långsiktigt hållbara jobb. Det är först när de här två samspelar som vi kan lyckas med såväl klimatmål som fortsatt stark konkurrenskraft.

Arbetsmarknadens parter i form av PTK, LO och Svenskt Näringsliv har tagit sitt ansvar och gemensamt kommit fram till kanske den största förändringen på svensk arbetsmarknad på 40 år. Trygghetsöverenskommelsen med möjligheterna till kompetensutveckling och omställning under arbetslivet är en enorm möjlighet för såväl individen som näringslivet. Det är här ni politiker behöver fatta de nödvändiga besluten för att trygghetsöverenskommelsen ska kunna nå sin fulla potential.

I dag sitter inte nödvändigtvis individens anställningstrygghet i antalet arbetade år. Nu är kompetensen din trygghet på arbetsmarknaden. En färsk undersökning som Unionen har låtit Novus göra visar att av dem som vill kompetensutveckla sig vill majoriteten läsa på högskola och universitet. För att det ska bli möjligt och rimligt krävs ett antal förändringar.

  • Fler korta kurser på högskolor och universitet. Antalet korta kurser har minskat de senaste 15 åren. Kurser som efterfrågas av yrkesverksamma. Högskolornas utbildningsutbud måste anpassas efter personer som befinner sig mitt i arbetslivet.
  • Resurser för validering. Genom att tillgodoräkna sig kunskaper förvärvade i arbetslivet går det att korta ner utbildningstiden. Men validering av reell kunskap är ett arbete som lärosätena idag inte får ersättning för och därför prioriteras ner. Ingen ska behöva plugga kunskap de redan har.
  • Högskolans resursfördelningssystem behöver förändras. I dag styr resursfördelningssystemet i huvudsak mot längre programutbildningar för yngre studenter. Det behövs en långsiktig finansiering för att skapa ett kursutbud för arbetsmarknadens behov.

Nu behöver ni politiker möjliggöra den nödvändiga gröna kompetensomställningen för individ och näringsliv. Sverige behöver den för att fortsatt stå sig stark som kunskapsnation med konkurrenskraftiga företag och för att kunna fortsätta gå i bräschen för den livsviktiga klimatomställningen.