Det finns en samstämmighet om att ökad fossilfri elproduktion har en mycket stor klimatnytta, eftersom detta är en förutsättning för elektrifieringen av industrin och transporterna – och för att vi ska nå våra klimatmål. Dessutom leder ökad elproduktion i Sverige till att kolkraften i våra grannländer reduceras.
Men elproduktionens klimatnytta underskattas ofta i jämförelser av olika klimatåtgärder. En anledning är att det saknas en vedertagen beräkning av denna klimatnytta.
När Naturvårdsverket beräknar klimateffekterna av åtgärder som ökar elproduktionen så utgår myndigheten från att den nya elen ersätter befintlig svensk elproduktion. Och eftersom svensk elproduktion är nästan helt utsläppsfri, framstår klimatnyttan från den ökade elproduktionen som mycket liten. Detta stämmer förstås inte med verkligheten, eftersom Sveriges elsystem är sammankopplat med övriga Nordeuropa och då vi har ett snabbt ökande elbehov inom landet för att klara elektrifieringen av industrin och transporterna.
Forskningsprojektet NEPP har exempelvis visat att svensk elexport till 70–80 procent ersatt elproduktion i fossilbränslebaserade kraftverk. Utsläppsminskningen av ny elproduktion blir omkring 600 000 ton koldioxid per TWh.
Under 2021 producerade Sverige 27 TWh vindkraft och vår nettoexport av el uppgick till 26 TWh. Det betyder att elexporten kan uppskattas ha minskat utsläppen med nästan 16 miljoner ton, en tredjedel av alla utsläpp vi har i Sverige.
Utsläppsminskningen vid svensk elexport kommer att reduceras på sikt, då andelen förnybart ökar i det nordeuropeiska elsystemet. Men den pågående elektrifieringen av svensk industri och transportsektor innebär att den nya elen successivt ersätter fossila bränslen och råvaror inom landet. Och det krävs omfattande mängder av ny elproduktion, om vi ska lyckas med klimatomställningen och samtidigt skapa nya jobb och skatteintäkter.
När den stora klimatnyttan synliggörs blir satsningar på åtgärder som syftar till att öka elproduktionen självklara. Det kan handla om att främja solkraft, stöd till kommunernas vindkraftsplanering, att överföra fastighetsskatten på vindkraft till kommuner eller att bygga ut stamnätet i havet.
Sju av riksdagspartierna har betonat elexportens klimatnytta, samtidigt som en ökad elproduktion är en förutsättning för elektrifieringen och för att vi ska klara våra klimatmål. Nu hoppas vi att miljöminister Annika Strandhäll ser till att myndigheterna beskriver klimatnyttan på ett rättvisande sätt så att åtgärder som kan öka elproduktionen ges rätt prioritet. Det skulle främja elproduktionen också i Sörmland.